Det står en grupp människor och tittar trevande på varandra i receptionen till den gula huvudbyggnaden på Ljungskile folkhögskola. De har kommit för att vara med när Kommunals avdelning Väst håller workshop för sina unga medlemmar.

I två dagar ska de bo ihop för att diskutera arbetsmarknadsvillkor, egna erfarenheter och fackliga fråg­or.

– Det ska bli kul. Jag vill verkligen lära mig mer om facket och mina rättigheter, säger 26-åriga Sara Al Mughrabi, som är undersköterska på ett psykiatriboende och nu går sin första fackliga kurs.

Hon är en av avdelningens över 5 000 medlemmar under 30 år som fått en sms-inbjudan till workshopen Mötesplats för unga. Ett 60-tal av dem har anmält sig.

– Men jag känner ingen här, säger Sara Al Mughrabi och berättar att hon nyligen gick med i facket.

Andra i gruppen är mer erfarna, som Anela Spahic Rizvanovic. Hon är 28 år och ungansvarig i sin sektion.

– Jag tror ändå att jag kan lära mig mer om facket här och det ska bli kul att träffa engagerat folk i min ålder, säger hon och går för att ta en morgonfika med gruppen innan dagen startar.

De senaste 30 åren har antalet medlemmar i LO-förbunden krympt och allra mest har antalet unga medlemmar minsk­at. Redan på 1990-talet pratades det inom den fackliga världen om att de unga måste fångas upp på nya sätt. Sedan dess har de yngsta LO-medlemmarnas antal mer än halverats. I Kommunal har andelen medlemmar som är yngre än 30 år legat runt 16 procent de tre senaste åren. Det kan jämföras med fackförbundet Målarna där 35 procent är unga, eller Handels där de är 34 procent.

Josefin Johansson är ungombudsman på LO och menar att det är svårt att hitta enkla förklaringar till den stora skillnaden mellan förbunden.

– Förbunden jobbar olika, har olika förutsättningar och resurser. Jag kommer själv från Målarna och i byggsvängen är det fortfarande mer en självklarhet att gå med i facket även om det blir färre som gör det, säger hon och menar också att fackföreningarna i byggbranschen är mer av yrkesförbund än vad Kommunal är.

 

LÄS MER: Så många är de unga

 

Lisa Bengtsson är tredje vice ordförande i Kommunal och har hand om ungfrågorna.

– Jag tror att det främst beror på två sak­er att vi har få unga. Många av våra medlemmar inom vård och omsorg är undersköterskor som närmar sig pensionen och vi behöver bli bättre på att få med unga och på att förklara varför de ska gå med.

Josefin Johansson håller med om att det handlar om hur unga bemöts. Hon pekar på Handels där andelen unga ökat ­under flera år.

– De har gjort en jätteresa som de skörd­ar frukterna av nu. Där finns frågan om unga med i hela organisationen. Det är viktigt att ungdomar får vara med och bestämma, säger hon.

Flera förbund har under senare år start­at ungkommittéer för att öka de yngre medlemmarnas inflytande. I Kommunal har ungkommittéer startats i förbundet och i avdelningarna. Andra förändringar är att de aktiva i ungverksamheten inte får vara äldre än 30 år och att alla avdelningar ska ha Mötesplats för unga varje år. I november tog förbundsstyrelsen också beslut om att organisera skolinformationen så att fler gymnasieelever som går program inom Kommunals områden ska få information av avdelningarna om facket. Juan Chacon, som är ungombudsman i förbundet, tycker att förändringarna är viktiga.

– Får vi inte in de unga så försvinner vi, säger han och pekar på att det också är viktigt att lägga fokus på frågor som rör unga i dag.

– Vi får ofta höra att ”ni unga är framtid­en”. Men det är inte bara så, vi är nu. Och både de villkor som unga arbetar under och deras engagemang måste tas på allvar.

I Ljungskile har den första trevande morgonfikan ersatts av ett klassrum. På schemat står information från förbundet om vad Kommunal är och arbetarrörelsens historia. Men först ska de lära känna varandra. Sara, Anela och alla de andra deltagarna sitter i små grupper och berättar för varandra om sig själva, jobbet och varför de är här. Vid ett av borden sitter 26-årige Daniel Strömbom som är brandman.

– Inom räddningstjänsten är det svårt att komma in och få fast jobb. Många fastnar länge i vikarie­svängen, förklarar han och de andra runt bordet nickar igenkännande.

Just erfarenheten att jobba på vikariat och andra osäkra visstids­anställningar har många här gemensamt. Daniel tror att det är viktigt med unga i facket just därför.

– De som är äldre vet ju om att det är så, men det är en annan sak att ha det så nu, ­säger han och berättar att det är just därför han valt att gå workshopen.

– Jag vill vara med och påverka. För att kunna det måste jag veta mer.

Elpida Georgitsi är en av avdelning Västs ungombudsmän och den som ordnat workshopen i Ljungs­kile.

– Förhoppningen är att några av dem som är här i dag kommer att bli aktiva medlemmar och kanske förtroendevalda så småningom, säger hon.

Trots att det fortfarande är få unga som väljer att bli medlemmar så har antalet unga förtroendevalda ökat. Mellan 2015 och 2017 har de fördubblats och utgör nu 6,2 procent. Många tar sina första steg som fackligt aktiva skolinformatörer eller medlemmar i unggrupper och blir så småningom förtroendevalda på andra uppdrag. Men fortfarande finns få ordinarie styrelse­ledamöter som är yngre än 30 år. En enkät KA har gjort visar­ att det bara finns i tre av land­ets tretton avdelningar.

Felix Finnveden är 29 år och styrelse­ledamot för avdelning Stockholms län.

– Det är jättesynd att vi är få. Den grupp som ofta har det sämst tappas bort. Det är bra att det blir adjungerande unga i alla avdelningsstyrelser nu, men det får inte ersätta unga som ordinarie ledamöter med rösträtt, säger han.

KA:s enkät visar också att andelen unga varierar stort mellan olika avdelningar. Västerbotten och Norrbotten har båda 21 procent medan Stockholm bara har 6 procent.

– Intressant. Det här är helt ny information för mig, säger Lisa Bengtsson. Det är ingenting vi tittat på tidigare, så jag vet inte vad skillnaden beror på. Men jag är själv uppvuxen i Västerbotten och min bild är att arbetarrörelsen är väldigt ­aktiv där.

Förhoppningen är att den nya ungverksamheten kommer att öka ungas organisationsgrad över hela landet.

– Medlemsvärvning är en prioriterad fråga i år. Vi behöver öka organisationsgraden i alla åldrar för att stärka kollektivavtalen och med särskilt fokus på att värva alla unga. Vi har inte haft en bra, tydlig organisation för ungverksamheten tidigare. Jag hoppas att det ger resultat, och om det inte gör det måste vi prata om varför det inte flyger och förändra arbetet igen, säger Lisa Bengtsson.

På kursen i Ljungskile är ämnet dag två arbetet som görs på sektioner och avdelningar. Och så den viktiga frågan om hur de som går kursen vill och kan engagera sig i facket själva. Anela som redan är engagerad kan, inte oväntat, tänka sig ett steg till in i Kommunal.

– Jag är nominerad och kan bli invald i ungkommittén för avdelning Väst.

Daniel är mer osäker på hur han ska göra.

– Vi får se, jag har i alla fall redan försökt pressa en ny kille på jobbet att gå med för jag tror att det är bra om vi är många.

Unga i Kommunal

Medlemmar under 30 år räknas som unga. I december var de 82 262 stycken.

Ungkommittéer ska föra in ungas perspektiv i verksamheten. Centrala ungkommittén verkar på förbundsnivå med sex förtroendevalda, en av dem är adjungerad i Kommunals förbundsstyrelse. Sedan förra året finns ungkommittéer med förtroendevalda också i avdelningarna. De har en adjungerad ledamot i avdelningsstyrelsen.

Varje avdelning bestämmer hur deras sektioner ska arbeta, många har unggrupper.