– Det finns extremt mycket mediebilder från Almedalen så det saknas inte skildringar men det finns ingen som har försökt berätta berättelsen om Almedalsveckan tidigare. Det är förvånande, säger Cecilia Björk när vi träffas samma dag som filmen premiärvisats.

I ”En bra vecka för demokratin” får vi komma ganska nära flera kända politiker. Cecilia Björk hade gjort upp med dem innan, att de skulle bära mikrofoner. Hennes metod har varit enormt tidskrävande, berättar hon.

– Mycket arbete har gått åt till kontakta, förklara, skapa access, bestämma tider, säger hon.

Cecilia Björk

Och Almedalsveckan i filmen är också i själva verket tre Almedalsveckor som hon klippt ihop till en berättelse.

Resultatet har blivit en till början humoristisk och absurd inblick i vad som kan hända när gräddan av politiker samlas på en liten yta tillsammans med pr-människor, representanter för näringslivet och organisationer och inte minst journalister. Det är mötet mellan politiken och medierna hon framför allt velat skildra.

– Jag använder Almedalen som spelplats för att undersöka vissa saker som jag tycker är allmänt i samhället men blir synligt i Almedalen. Just hur politiken påverkas av att den är så beroende av media och hur man format politiken för att den ska fungera i mediesamhället. Och vice versa.

Ger du en sann bild av Almedalsveckan?

– Jag tror inte på att det finns en bild av någonting, inte heller av Almedalsveckan. Så filmen är inte hela sanningen, men den visar vad jag har sett.

Titeln ser hon mer som avmätt än ironisk.

– Det finns mycket kritik som är relevant mot Almedalsveckan, men som en sade till mig: skulle alternativet vara att vi inte har den här mötesplatsen? Vilken skillnad skulle det egentligen göra?

Ju längre filmen går desto allvarligare blir tonen och i slutet marscherar nynazister även här på gatorna, precis som i Håvard Bustnes film, ”Golden Dawn Girls”, som också visas på filmfestivalen. Fast dessa nazister är svenska och till skillnad från i Golden Dawn Girls, syns de aldrig i bild. De hörs bara.

Ett medvetet val för att inte ge dem det utrymme de så gärna vill ha, förklarar Cecilia Björk efter premiärvisningen på filmfestivalen.

Hon funderade mycket på när i filmen de sekvenserna skulle komma och beslutade sig för att lägga det sist, trots att det lägger viss sordin på hela upplevelsen.

– De har också fattat medielogiken och vet vilka knappar de ska trycka på. Det handlar om att få ut sitt budskap. Det är också ett resultat av mediesamhället som det ser ut i dag. Och det blev viktigt att ha det sist för de ställer en ganska akut fråga till hur vårt samhälle ser ut.

Filmen kommer att visas på biografer, oklart hur och när ännu, men den kommer också turnera fram till valet på festivaler och i skolor med mera. Och det kommer hållas debatter och diskussioner i samband med visningarna.

– I så hög utsträckning som möjligt ska vi ha samlat inbjudna politiker och ha samtal med elever och prata om demokrati helt enkelt utifrån de frågor som filmen väcker.