KA skrev nyligen om att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har nekat tillstånd till fem boenden som drivs på entreprenad på grund av för låg nattbemanning. Både Vårdföretagarna och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har protesterat och Ivo överväger att sänka kraven.

Men striden mellan tillsynsmyndigheten Ivo och de som driver boendena har pågått längre än så. Just nu väntar två fall som rör nattbemanning på särskilda boenden på att avgöras i kammarrätten. Det handlar om Åsbacka i Molkom utanför Karlstad och Gröna gården i Linköping.

LÄS OCKSÅ: Ivo kan sänka krav på nattbemanning

Båda drivs av Vardaga, i båda fallen handlar det om huruvida personalen kan ha koll på flera våningsplan med hjälp av tekniska lösningar eller inte. Ivo har krävt att boendena utökar personalstyrkan på natten, i ena fallet från två till tre och i andra från tre till fem.

Vardaga överklagade till förvaltningsrätten, som i båda fallen gett Ivo rätt. Men Vardaga har överklagat även de domarna, och nu väntar båda ärendena på att avgöras i kammarrätten.

På Åsbacka väntar personalen förhoppningsfullt på att domstolen ska besluta att de ska få mer personal. Lotta Karlsson är regionalt fackligt ombud på Kommunal i Karlstad och säger att bemanningen är alldeles för låg.

– Det är 68 platser och tre nattpersonal som är i tjänst samtidigt. Det finns både dementa och väldigt sjuka, det är en väldigt låg bemanning. Personalen känner oro för att de har ansvar för så många. Du kan inte ha den helhetsbild som behövs om du ensam har ansvar för 23 boende, säger Lotta Karlsson.

Hon säger att de tekniska lösningar som finns inte kompenserar för bristen på personal. Enligt henne har den låga bemanningen lett till fler tillbud och medicinavvikelser. Boendet har gått från att ha ett till fem arbetsplatsombud, eftersom personalen vill förändra situationen.

– Vi går och väntar på vad det blir för beslut och utifrån det får vi se hur vi kan reagera och agera. Vi hoppas att de kommer fram till att det är för låg bemanning, säger Lotta Karlsson.

LÄS OCKSÅ: Fler nattpass väcker protester

Ulla Tansen är affärsområdeschef på Vardaga och säger att de båda ärendena som ligger i kammarrätten handlar om hur man tolkar den nya skrivningen i socialtjänstförordningen från 2016.

– Den säger att vi utan dröjsmål ska kunna uppmärksamma behov av hjälp. Det finns ju olika sätt att göra det på. Men beroende på vad hjälpbehovet är så är det olika hur snabbt hjälpen behövs. Om någon ramlat är det viktigt att komma snabbt, men vill någon ha ett glas mjölk kan det kanske vänta fem minuter, säger Ulla Tansen.

Ulla Tansen menar att det går utmärkt att uppmärksamma hjälpbehov på avdelningar som för tillfället är obemannade. Hon säger också att de flesta även på ett demensboende sover om natten.

Liksom SKL påpekar också Vardaga att det står i lagen att bemanningen ska anpassas efter de enskildas behov.

– Den bedömningen gör de som bäst känner verksamheten. Vi tycker att den här grundbemanningen är anpassad efter ett normalbehov. Sedan gör man kontinuerligt bedömningar av kundernas behov – hur många sover inte på natten, är det personer i livets slutskede och så vidare. Då tar man in extra personal, säger Ulla Tansen.

Och hon får medhåll från Britt Axelsson, undersköterska som arbetar natt på Gröna gården. Hon har arbetat där sedan 1996 och berättar att allt började 2015 när Vardaga ville sänka nattbemanningen från två till en person.

LÄS OCKSÅ: Kommunal: Tekniken ska inte ersätta personal

Då protesterade personalen och hörde av sig till Ivo. Vardaga backade och behöll grundbemanningen med två personal varje natt, men då hade Ivo fått upp ögonen för boendet och har sedan dess krävt att det ska vara tre personal på natten. Britt Axelsson tycker att det räcker med två, som kan bli fler om det behövs.

– Vår chef är helt gudomlig, hon sätter in extrapersonal direkt när det behövs. Vi hade det jobbigt när vi bara var två nyligen och dagen efter var vi tre direkt och är det fortfarande, säger Britt Axelsson.

Vore det inte bättre att vara tre hela tiden?

– Om det är lugnt, vad ska vi göra då? Det är vårdtyngden som avgör, men man måste ha en chef som är lyhörd och som snabbt kan sätta in en person till på natten om det behövs, säger Britt Axelsson.  

Hur ofta ökar Vardaga då bemanningen på natten efter behov? Ulla Tansen säger att det inte är meningsfullt att titta enbart på ett boende, eftersom det kan vara lugnt i långa perioder och att många boenden är ganska små. Men enligt henne har Vardaga de två senaste veckorna tillfälligt utökat nattbemanningen på sju verksamheter av 70 – alltså tio procent.

Hur det går i kammarrätten i de båda fallen kan få betydelse för bemanningen på fler ställen. Skrivningen i socialtjänstförordningen från 2016 om att behov av hjälp och stöd ska uppmärksammas utan dröjsmål har inte prövats i den instansen tidigare.

Men om Vardaga förlorar även i kammarrätten kan de överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Ett avgörande där kan bli vägledande för hur lagen ska tolkas.