Kommunalarbetaren har i tidigare reportage från Storbritannien och i en utblick gett exempel på hur fackförbund i Europa satsar på kampanjer och samverkan utan­för arbetsplatserna.

Tobias Baudin säger att facken i Sverige i stället har verktyg som kollektivavtal, Arbetsmiljölagen och Medbestämmandelagen. Därför behöver de inte protestera mot arbetsgivarna på gator och torg.

–  Vår verksamhet bygger på att vi är arbetsplatsnära. Att arbeta fackligt på gator och torg är inget vi gör. Men det händer ju, till exempel på 1 maj.

–  Vi har många på våra arbetsplatser som är oorganiserade. Det är dem vi ska satsa kraft på att rekrytera. Därför tycker jag inte att vi ska göra som engelska Unite Community, som organiserar arbetslösa och andra som saknar arbete. Det är jobb­et och arbetsgivaren som ska styra vilka som ska vara med i Kommunal.

Utesluter det samarbete med exempelvis nyanländas religiösa och sociala organisationer? Till exempel genom att erbjuda språkkurser eller ge juridisk rådgivning, som andra fack i Europa gör.

– Jag kan tänka mig att utveckla samarbete med olika föreningar och grupper, som Elektrikerna som medverkar vid muslimska mässan för att berätta om sin verksamhet och fördelen med kollektivavtal.

– Men jag tror att vi skulle ta på oss för mycket om vi som enskilt förbund tog på oss att erbjuda utbildningar. Det vore intressant om facket via till exempel ABF får i gång någon form av studiecirkel för att stötta dem som är dåliga på yrkessvenska.

Franska fack drev en kampanj för papperslösas rätt att stanna i landet. I Sverige stöder Seko Stockholm krav om asyl för afghanska ungdomar. Är det här något Kommunal skulle kunna driva?

– Kommunal ska inte ha åsikter om hur många som ska få vara kvar i Sverige. Vi ska koncentrera oss på villkoren för dem som har rätt att vara kvar, när det gäller utbildning och arbete.

Men det finns fackliga företrädare som tycker att de afghanska ungdomarnas rätt att stanna kvar är en facklig fråga.

– Jag vet att det finns de som resonerar så. Det är upp till varje fackförbund att ta ställning till om det vill ha åsikter om de ­afghanska ungdomarnas rätt till asyl. Kommunal har det i alla fall inte.

Hur ser du på att fack inom servicesektorn i andra länder hänger ut dåliga arbetsgivare för att pressa deras kunder, till exempel kommuner, att kräva bättre villkor i dessa företag. Kan det vara en modell för Kommunal att ta efter?

– Jag tycker att det är bättre att lyfta fram företag som har kollektivavtal. Vi kanske kan göra något liknande Hotell- och restaurangfackets lista Schysta villkor, den visar restauranger som har kollektivavtal. Det är en lista jag själv följer.

Tuppens år är över. Vad tar du med dig från det året ni använde tuppen som en symbol för uppvaknande och förändring?

– Jag talar hellre om vårt förändringsarbete än om Kommunals tidigare kris. Det hjälpte tuppen till med. Det var en bra kampanj. Vi fick in över 1 300 förslag från medlemmarna. Nu har vi dragit i gång 46 olika projekt, till exempel jobbsökarverktyget Trampolin. Och förändringsarbetet fortsätter.

Hur ser du på att en stor andel medlemmar i Kommunal och LO sätter etnicitet före klass och därför sympatiserar med ett parti som SD?

– I årets valrörelse måste vi visa att SD är ett parti långt ute på högerkanten som angriper våra villkor och kollektivavtal. På lång sikt ska vi ta upp att rasism och främlingsfientlighet inte är förenliga med våra fackliga värderingar om alla människors lika värde.

LÄS OCKSÅ: Kommunal ändrar taktik mot SD-väljare

Känner du dig på något sätt begränsad av stödet för SD, så att du undviker vissa frågor eller krav för att inte stöta bort partiets sympatisörer som medlemmar?

– Nej, absolut inte. Och SD-sympatisörer ska kunna vara medlemmar hos oss även om deras värderingar inte stämmer överens med de som krävs för att ha förtroendeuppdrag och företräda Kommun­al, säger Tobias Baudin.