Försäkringskassans tolkning av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i somras, som lett till att assistansersättning inte längre skulle beviljas för väntetid och beredskap, orsakade stor kritik under hösten.

Regeringen meddelade först att man avvaktar utredningen om personlig assistans som ska vara klar hösten 2018, men backade sedan och införde två snabba lagändringar.

De går dels ut på att väntetid och beredskap ska ge rätt till personlig assistans igen och dels att man stoppar nya prövningar enligt den så kallade tvåårsregeln, som innebär att assistansbehoven prövas vartannat år.

Kommunal skriver i ett yttrande till promemorian om lagändringarna att förslagen är rimliga i väntan på utredningen. Samtidigt riktar man skarp kritik mot att de personliga assistenternas perspektiv oftast är osynliga när LSS och personlig assistans diskuteras.

I promemorian analyseras konsekvenserna för personer med assistans, Försäkringskassan, kommunerna och staten, men inte för de personliga assistenterna, trots att de i högsta grad berörs, skriver Kommunal.

Kommunal skriver också att Försäkringskassans fasta nivåer för hur väntetid och beredskap ersätts (med en fjärdedel respektive en sjundedel av schablonbeloppet för assistansersättning) har satt standarden för vilken ersättning de personliga assistenterna får.

Konsekvensen är att de som arbetar mycket jourtid får en väldigt låg månadslön, eftersom tiden rent arbetsrättsligt räknas som arbetstid och man inte får arbeta hur mycket som helst.

Det påverkar yrkets attraktivitet och leder till att det är svårt att ändra i kollektivavtalen, skriver Kommunal, och hoppas att det ska tas i beaktan i assistansutredningens förslag.