Oro efter dom om personlig assistans
De nya hårdare tolkningarna av rätten till assistansersättning riskerar att slå mot assistenterna också, säger Kommunals ombudsman Margaretha Johansson.
– Det kan ju leda till att medlemmar får sänkt sysselsättningsgrad eller delade turer, säger hon.
De senaste veckorna har protesterna växt mot Försäkringskassans tolkning av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som kom i somras, som riskerar att göra det betydligt svårare att få personlig assistans. I ett brev till regeringen skriver Försäkringskassan att domen kan få svåröverskådliga konsekvenser. Förenklat så handlar det om att ersättning för väntan och beredskap, som betalas ut i dag, försvinner. Tid mellan hjälpbehoven ska inte heller längre ge ersättning. Den ska i stället endast betalas ut för aktiva insatser.
Förändringarna har från funktionshinderrörelsen beskrivits som slutet på LSS, lagen om personligt stöd och service, som reglerar rätten till personlig assistans.
På måndagen meddelade ansvarig minister Åsa Regnér (S) att frågan snabbutreds och att det kan komma en lagändring redan till jul som sätter stopp för konsekvenserna av domen.
– Effekterna av den domen riskerar att leda till en väldigt splittrad tillvaro för personer som har personlig assistans. Livet blir sönderhackat, personer kanske inte kan ta sig till aktiviteter som man vill och man får många människor inblandade i samma insats, säger Åsa Regnér till SVT Nyheter.
Kommunal är också negativt till den nya tolkningen av vad som ska ge assistansersättning.
– Våra medlemmar är ju ganska vana vid att sysselsättningsgrad och sådant ändrar sig snabbt. Men ju mer man tajtar upp den här delen med att dra in på timmar, det gör det inte direkt lättare att få tryggare anställningsformer för våra personliga assistenter. Det är klart att vi blir oroliga över vad som ska hända med reformen, säger Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal.
I debatten har det sagts att ingen kommer att vilja jobba som personlig assistent om ersättning bara ska ges för de aktiva insatserna. Margaretha Johansson säger att det också finns en risk att arbetsgivare börjar titta på att ha mer delade turer eller sänka sysselsättningsgrader.
Finns det risk att det försvinner många jobb om de nya reglerna skulle få genomslag?
– Det är jättesvårt att säga för det är ett område där det väldigt ofta ändrar sig. Nya beslut om antal timmar, att någon blir sjukare, att brukare dör. Man blir väldigt fort av med sitt jobb i den här branschen, det händer väldigt mycket hela tiden och de personliga assistenterna är vana vid det. Men vi försöker hela tiden påverka och säga att man inte får glömma bort de som jobbar. Allt måste harmoniseras – LSS, arbetsmiljölagen och lagen om anställningsskydd.
Margaretha Johansson säger att de har märkt av en ökad oro hos medlemmarna om vad som ska hända med assistansen framöver och att många också är oroliga för de assistansberättigade som de jobbar för.
Hon poängterar att de personliga assistenternas perspektiv också måste finnas med när man pratar om personlig assistans och hur lagen fungerar.
– Man tar inte hänsyn till att det är människor som jobbar i den här branschen. Det är brukarperspektiv, företagarperspektiv och Försäkringskassans perspektiv men det finns faktiskt över 100 000 personliga assistenter som jobbar inom det här området. Man måste se till att man har en reform som ger utrymme för att ha bra arbetsvillkor för de som arbetar. Utan dem fungerar inte reformen.