”Det här är klassisk facklig kamp”

Hur känns det att vara en hjälte?

–  Det är klart att det känns bra att vi fick igenom att cirka 90 stödassistenter också ska omfattas av undersköterskesatsningen. Det lönar sig att ta strid. Jag har fått mycket beröm för mitt engagemang, av cheferna också.

Hur gjorde du?

– Förra året fick vi inte undersköterske­satsningen. Men i den nya arbetsbeskrivningen stod barn- och fritidsprogrammet med som formell utbildning. Tidigare när man anställdes i Trollhättan ansågs GPU/PPU, grund- och påbyggnadskurs om psykiskt utvecklingsstörda, likvärdig med omvårdnadsutbildningen. Jag tog hjälp av min lärare, hon bedömde kurserna som likvärdiga. Utan henne hade det inte gått. Vi startade en namninsamling och fick stort stöd av medlemmarna. Sedan hade vi en träff med arbetsgivaren där vi lade fram argumenten.

Vad fick dig att kämpa?

– Den orättvisa bedömningen. Det här är klassisk facklig kamp. Vi fick arbetsgiv­aren att ändra sig. Vi fick extrasatsningen på mer än 800 kronor på tre år. Det gör nytta i plånboken.