Socialdemokraterna och EPP, partigruppen för liberaler, konservativa och kristdemokrater i EU-parlamentet, har enats om en kompromiss när det gäller nya utstationeringsregler.

Utstationering kallas det när arbetskraft i EU tillfälligt arbetar i ett annat EU-land, till exempel för att bygga en skola eller plocka jordgubbar.

Enligt dagens regler måste villkoren för den tillfälliga utländska arbetskraften följa den hårda kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv. De handlar om lägsta lön enligt lag eller kollektivavtal, arbetstid, ledighet, likabehandling, skydd för liv, hygien och hälsa samt skydd för gravida kvinnor och för kvinnor som nyligen fått barn.

Det är inte tillåtet för exempelvis svenska fack att ta till stridsåtgärder för att få igenom bättre villkor än vad som nämns i den hårda kärnan.

Problemet är att direktivet leder till social dumpning av villkoren. Enligt EU-kommissionen kan utstationerad arbetskraft tjäna hälften så mycket som inhemsk arbetskraft som gör samma jobb på samma arbetsplats.

Kompromissen mellan Socialdemokraterna och EPP går ut på att en utländsk löntagare kan vara utstationerad i högst två år. Då är det villkor enligt den hårda kärnan som minst måste gälla.

Lönen ska vara likvärdig för likvärdigt arbete på samma arbetsplats. Det vill säga i Sverige ska lönen sättas utifrån kollektivavtal, och då inte automatiskt lägsta lön. Lönen ska sättas utifrån hur löneläget ser ut på arbetsplatsen eller orten.

Dessutom sägs det i kompromissen att nationella regler för strejker och andra konflikter på arbetsmarknaden inte får begränsas av EU-direktivet.

EU:s grundläggande rättigheter slår fast friheten för varor, tjänster, kapital och arbetskraft att fritt röra sig inom EU.

Kompromissen i EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott säger att hänsyn också måste tas till löntagarnas fackliga och sociala rättigheter.

Enligt Socialdemokraterna i EU-parlamentet innebär denna kompromiss stopp för fler Lavaldomar.

I den domen sa EU-domstolen att Byggnads och Elektrikerförbundets konflikt för att få Laval att teckna svenskt kollektivavtal vid ett skolbygge i Vaxholm var olaglig för att den stred mot EU:s grundläggande rättigheter.

På måndag, den 23 oktober, träffas arbetsmarknadsministrarna i EU:s medlemsländer för att ta ställning till förslaget.

Efter det inleds en trialog, förhandlingar mellan parlamentet, regeringarna i EU:s medlemsländer och kommissionen. De ska försöka enas om ett gemensamt förslag som till slut kan börja gälla som EU:s nya utstationeringsdirektiv.

Den svenska Socialdemokraten Marita Ulvskog väntas leda parlamentets förhandlingsdelegation. Hon är vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet men har fått ta över efter ordföranden som är borta på grund av sjukdom.

– Men först måste hela parlamentet ta ställning till förslaget om nytt utstationeringsdirektiv och ge vårt utskott mandat att förhandla i trialogen. Jag tror det blir så efter att en klar majoritet i utskottet sagt ja till kompromissförslaget, säger Marita Ulvskog.

Hon tycker att beslutet i utskottet är en stor framgång med tanke på att de borgerliga är i majoritet och att många från länderna i öst är emot ändrade regler för utstationering.

– Det viktiga för oss Socialdemokrater har varit att se till att det ska vara lika lön för likvärdigt arbete. Och att arbetsgivaren ska ta kostnaden för bostad och eventuella resor, i dag kan arbetsgivaren dra av en stor del av lönen för sådana utgifter, säger Marita Ulvskog.