1. AVSLAPPNING

Kan göras hos psykolog, sjukgymnast eller på
egen hand. Själv kan man pröva exempelvis ­progressiv avslappning, mindfulness, meditation
eller yoga. ­Olika övningar finns på Youtube, Spotify och i appar.

Progressiv avslappning handlar om att förstå att man är spänd i kroppen och lära den att slappna av i stället. Avslappningsträning ska göras regelbundet tills man lärt sig beteendet.

Vad gäller yoga tycker Mattias Linde att det är värt att pröva, särskilt avslappnande yoga. Det finns inga bevis för att det hjälper att röra på axlar eller nacke. Avslappning finns däremot bevisad effekt för vid migrän och huvudvärk av spänningstyp.

– Jag tror absolut på yoga, men det är viktigt att inte köpa instruktörers egna förklaringar till varför det funkar. Jag tror det beror på att man slappnar av. Spikmatta var på tapeten förut, det kan också vara bra eftersom man blir avslappnad, säger Mattias Linde.

Så det man blir avslappnad av är värt att pröva?

– Ja, det tycker jag. Avslappning är den gemensamma nämnaren.

 

2. KONDITIONSTRÄNING

Den träning som det finns vetenskaplig evidens för är konditionsträning, exempelvis spinning och snabba promenader. Det ska göras regelbundet, minst 30 ­minuter tre gånger i veckan. Man ska bli svettig. Det har visat liknande effekt som förebyggande läke­medel vid migrän, men har fler hälsoeffekter. Troligen förebygger det även huvudvärk av spänningstyp. Träna inte under pågående migränanfall, däremot kan det lindra huvudvärk av spänningstyp.

– Styrketräning är väldigt populärt, men det vet vi inte att det funkar. Folk tror att de kan påverka nervsystemet genom att träna nacken, men det går inte, säger Mattias Linde.

 

3. AKUPUNKTUR

 Akupunktur (sensorisk stimulering) innebär att exempelvis en sjukgymnast sätter in nålar i huden. Metoden har goda forskningsresultat vid migrän och huvudvärk av spänningstyp. Falska nålar har visat lika god effekt som riktiga nålar. 

– Så det viktiga är att patienten tror att den får akupunktur. Effekten är lika god som de bästa förebyggande läkemedlen, säger Mattias Linde. 

 

4. KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, handlar bland ­annat om att lära sig tekniker för att minska ­spänning i kroppen och förändra negativa tankar och attityder till huvudvärken.

Det kan vara svårt att få genom primärvården, men det finns även positiv forskning på internet­baserad KBT vid migrän och huvudvärk av spänningstyp.

 

5. BIOFEEDBACK

Görs på kliniker, men det pågår studier som kan innebära att det går att göra själv i framtiden. Tekniken innebär att en apparat mäter funktioner i kroppen, exempelvis muskelspänning, som förändras när man stressar och sedan träna på att minska spänningen.

Metoden är effektiv mot migrän och även ­huvudvärk av spänningstyp, men det finns ­mindre forskning på den senare. Störst effekt har visats i kombination med avslappningsträning. 

 

6. BOTOX

Finns bevisad förebyggande effekt för personer med kronisk migrän, inte övrig huvudvärk. Det ges på kliniker till vissa patienter som redan har prövat exempelvis läkemedel och innebär att man får injektioner i olika muskler.

 

7. AKUPRESSUR

Att trycka på ömma ­punkter i nacken eller tinningarna nämns ofta som en akut åtgärd vid huvudvärk av spänningstyp. Men funkar det?

– Ofta pratar man om triggerpunkter, men det finns egentligen inte. Men om du har ont blir det naturligt att stimulera det området, till exempel tinningarna. Det lindrar. Att lägga is på kan också vara skönt, men lägg inte is direkt på huden, säger Mattias Linde.

 

8. MAGNESIUM

En del studier har visat att kosttillskott med magnesium kan minska migränbesvär. Andra studier har visat att det inte fungerar.

– Det är evidensgrad C, vilket innebär att det möjligtvis fungerar. Om man vill kan man pröva att ta 300 mg per dygn, men man kan bli orolig i magen. Jag har ingen patient som varit nöjd med det på längre sikt. Det finns annat som fungerar som är bättre att pröva, säger Mattias Linde.

Magnesium finns naturligt i exempelvis spenat, mandlar och fullkorn.

Visste du att...

… migrän anses som kronisk om man har huvudvärk 15 dagar per månad i minst tre månader?

… huvudvärk av ­spänningstyp anses kronisk om man har huvudvärk 15 dagar per månad i minst sex månader?

(Källa: Janusinfo, 1177)

... 530 personer per månad var i snitt sjuk­skrivna för migrän eller huvudvärk det första halvåret 2017.

Källa: Försäkringskassan