I Tyskland har det pågått en debatt om pensionsåldern på ett sätt som vi inte haft något liknande av i Sverige, förklarar Maja Fjaestad. Detta trots att normen på tysk arbetsmarknad är pension efter 45 års arbete eller vid 67 års ålder. Den statliga garantipensionen är låg och många , framför allt kvinnor, blir fattigpensionärer.

– Tyska LO – DGB – har gått ut med att höjda garantipensioner är deras viktigaste valfråga. Dessutom finns en oro för att pensionsåldern ska höjas ytterligare och det är de motståndare till.

Annars är det fackliga frågor som låglönejobb och deltidsanställningar som Maja Fjaestad märkt av i den tyska debatten.

– Det har funnits en lång diskussion om minimilöner som har införts, och om så kallade minijobs som är jobb med sämre villkor och med begränsade socialförsäkringar. Många låglönejobb inom vård och handel är på deltid vilket tvingar folk att ha flera jobb. Socialdemokraterna har tagit ställning mot deltidsjobben vilket också är en viktig facklig fråga i valet.

Maja Fjaestad har bara hunnit vara i Tyskland ett par dagar men har slagits av att den tyska valrörelsen är ganska nedstämd.

Kristdemokraterna (CDU) med Angela Merkel i spetsen väntas fortsätta som största parti. Martin Schulzs socialdemokrater (SPD) är sargade efter att ha samarbetat i koalition med CDU och får svårt att nå ända fram. Det har lämnat plats för populistpartiet, högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AFD), förklarar hon.

– Har man inte en levande opposition blir det problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Det märks här. AFD är väldigt aktiva på internet och utifrån hur de andra partierna väljer att möta det kan vi dra lärdomar som vi kan använda hemma, säger Maja Fjaestad.

Enligt opinionsinstituten har nästan hälften av de tyska väljarna  ännu inte bestämt hur de ska rösta och många räknar med att det högernationalistiska partiet tar sig över femprocentsspärren och in i den tyska riksdagen. Det vore första gången sedan andra världskrigets slut.