Nya regler för djurvårdare

Bristen på legitimerade djursjukskötare i Sverige har gjort att Jordbruksverket beslutat att tillfälligt utöka djurvårdarnas medicinska arbetsuppgifter. När förslaget kom väckte det stark kritik från legitimerade djursjukskötare och Kommunal, som menade att legitimationen urvattnas.

Efter en andra remissrunda har Jordbruksverket nu fattat beslut om förändringarna, som träder i kraft den 7 augusti. De innebär att djurvårdare under sex års tid ska kunna jobba på tre olika nivåer, i stället för två som tidigare. På nivå tre ska de bland annat få söva hundar och katter och ge narkotikaklassade läkemedel.

För det krävs 80 timmars utbildning och tre års arbete i djursjukvården. I det första förslaget gällde ett års erfarenhet. Jordbruksverket har sedan det första förslaget också ändrat så att djurvårdare inte får söva hästar, men däremot ge lugnande.

– Det är en stor arbetsmiljörisk att söva hästar, säger Gerd Sundström, handläggare djurens hälso- och sjukvård på Jordbruksverket.

Kommunals ombudsman Anja Westberg är fortsatt kritisk till förändringarna. Dels menar hon att det är orättvist mot de personer som utbildat sig för att bli legitimerade djursjukskötare och dels tycker hon att det är fel mot djurvårdarna att ta ifrån dem sin utökade kompetens efter sex år.

– Jag tycker inte att man kan behandla människor så här, att nu får du lära dig högkvalificerade arbetsuppgifter, men efter sex år får du klippa klor och göra rent burar.

LÄS MER: ”Det urvattnar legitimationen”

Gerd Sundström på Jordbruksverket säger att efter år 2023 åker djurvårdare på nivå 3 ner till nivå 2, som kallats utökad nivå. Även på nivå 2 sker förändringar efter 2023, de får inte längre ge intravenösa injektioner eller sätta permanentkanyl, däremot koppla i och ur dropp ur befintlig permanentkanyl.

De duger bara i sex år för sin nya kompetens?

– Det är en övergångslösning, det är inte den optimala lösningen. Det ideala hade varit att ha fler djursjukskötare, för de har betydligt högre kompetens än de som jobbar på nivå tre, säger Gerd Sundström.

Karin Slettebo är regionalt fackligt ombud för Kommunal i Skåne. Hon möter både veterinärer och djursjukskötare som är upprörda över de nya föreskrifterna. Djursjukskötarna menar bland annat att det inte längre finns någon vits med att ha legitimation när fler får göra deras arbetsuppgifter – fast på veterinärens ansvar. Djurvårdarna är mer splittrade i frågan.

– De vill ju ha kompetens och lära sig mer, men ska de ta på sig större ansvar och sedan bli fråntagen det om sex år? Går de ner i lön också då?

Gerd Sundström bemöter kritiken om att legitimationen urholkas:

– Att söva djur är en väldigt viktig sak, men en djursjukskötare har så mycket mer kompetens. En del tycker att man devalverar djursjukskötaren, men det handlar inte om att man vill ersätta djursjukskötarna. Det är inte bortkastat att ha läst till djursjukskötare. Och det här gäller bara i sex år.

Enligt de nya reglerna får djurvårdare ge injektioner med narkotikaklassade läkemedel och sövning om en veterinär finns på plats. Löser det personalbristen, kan inte veterinären göra uppgiften då?

– Du kan inte sköta narkosen samtidigt som du står och opererar. Men vi anser att veterinären har kompetens att avgöra vad som är viktigast, att hålla koll på såret eller ta över narkosen om något händer. En veterinär ska vara i rummet och kunna agera. Så det kommer mer på veterinärens ansvar, säger Gerd Sundström.