Forskarna har skapat en särskild ambulansliknande drönare som man har lastat med en hjärtstartare, en så kallad defibrillator. Drönaren har sedan testkörts till just den exakta punkt där 18 faktiska hjärtstopp inträffade under åren 2006–2013. Forskarna har därefter jämfört tiden det tog för drönaren med vad det tog för ambulansen.

– Vår studie visar att drönare har stor potential att redan före ambulansens ankomst leverera en hjärtstartare, säger Jacob Hollenberg, som är forskningsledare för Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet.

Medeltiden för drönaren låg på fem minuter per utryckning, vilket var 16 minuter snabbare än det tog för ambulansen.

Redan i dag använder räddningstjänsten drönare på flera håll i landet. I exempelvis Motala använder man den till att få en överblick över brandområdet. Jacob Hollenberg tror att drönare i framtiden också kan användas vid drunkningstillbud, trafikolyckor och livshotande allergiska reaktioner i glesbygd.

Hur skulle verksamheten med drönare påverka de som jobbar i ambulanssjukvården, om de införs i full skala?

– De är i första hand tänkta för att hjälpa anhöriga och andra på plats. Ambulans- och räddningspersonal kommer in i ett senare skede och kommer att behövas på samma sätt som i dag, säger en av forskarna bakom studien, Andreas Claesson, till Kommunalarbetaren.