Emma har precis fått ett cancerbesked. Samtidigt uppträder hennes man Andreas allt mer konstigt och hon söker tröst hos sitt ex Preben.
Trots goda ambitioner och träffande beskrivningar av karriärhungrig medelklass, griper romanen inte riktigt tag. Det blir tonvikt på passion, otrohet och dåliga relationer men gestaltningen hade behövt utvecklas mer. Som läsare känner jag inte riktigt att det känns trovärdigt hur karaktärerna utvecklas. Möjligen hade det hjälpt med några kapitel till som gett plats åt hur Emmas och Andreas relation förändrats efter att hon berättat om sin sjukdom. Jag undrar också över ett par trådar som aldrig riktigt rätas ut.
