Avhandlingen, som Sveriges Radio rapporterat om, går igenom de olika regelverk som haft som ambition att förhindra lönediskriminering, och vilka effekter dessa regler har haft.

”Med kritisk diskursanalys har jag visat, att de intervenerande reglerna, vilka rubricerades som införandet av en ’likalönenorm’, i själva verket reproducerade på arbetsmarknaden rådande könsmärkta värderingar, skriver Lena Svenaeus i sin avhandling.

Hon konstaterar bland annat att endast tio fall av lönediskriminering på grund av kön prövats i Arbetsdomstolen sedan den första svenska jämställdhetslagen infördes 1980. Och endast en gång har domstolen ansett lönen vara felaktig.

– Både fackförbund och tillsynsmyndighet har dragit slutsatsen att det här är så svårt att det här fungerar inte, och det kostar väldigt mycket pengar att förlora processer, säger Lena Svenaeus till Sveriges Radio.

Hon skriver att kollektivavtalen är det viktigaste verktyget för förändring, men att de behöver utvecklas, med till exempel kontrollstationer i form av utvärderingar.

Apropå Kommunals senaste avtal, där satsningen på undersköterskor lyfts fram som en jämställdhetsframgång, skriver Svenaeus att tidigare särskilda satsningar för att minska lönegapet inte lett till förväntat resultat.

”Kommunalarbetareförbundets avtal 2016 med Sveriges Kommuner och Landsting med särskild satsning på undersköterskors löner har av fackförbundet framställts som en historisk seger för jämställda löner. Det återstår att se vid kommande utvärdering. Många är vid det här laget tämligen luttrade när det gäller särskilda satsningar”, står det i avhandlingen.