Johan Renberg.

Enligt en femtedel av Kommunals sektioner har andra yrkesgrupper fått stå tillbaka i högre grad än tidigare när undersköterskorna fått den extra löne­satsningen enligt avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det visar KA:s enkät (se nedan.) 

Arvidsjaur i Norrbottens inland är en av de kommuner där barnskötarna tidigare halkat efter. När KA i fjol (nr 8/16) publicerade listor över medel­lönerna i landet hade kommunen en snittlön på 22 531 kronor. Det var en tusenlapp under rikssnittet på 23 530 kronor. Barnskötaren Johan Renberg, som också är arbetsplatsombud, tog med tidningen till den dåvarande personalchefen.

– Jag tänkte att de skulle se hur det såg ut, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Lönelyft – trots ”fel” titel

 

Den lönekartläggning som Arvids­jaur gjorde visade också att barnsköt­arna låg lågt jämfört med övriga kommuner i länet.

Det ledde till att arbetsgivaren sköt till pengar utanför pott och alla fick ett lönepåslag på 400 kronor var på heltid. För Johan Renberg gav det en lönehöjning på cirka 1 000 kronor, nu har han 23 300 kronor i månaden.

– Det är jättekul, hur bra som helst, säger Johan Renberg.

Han är 26 och har jobbat på Nyborgs förskola sedan han gick ut gymnasiet. Snart ska han gå ut med barn­en för att gräva i snön och åka pulka.

– Jag har världens bästa jobb. När man trivs så bra då tänker man inte på lönen. Men vårt jobb är grunden för att andra kan gå till jobbet och vi har ett stort ansvar, därför ska vi inte ha låga löner, säger Johan Renberg.

På Nyborgs förskola finns löne­kriterier och lönesamtal som han tycker fungerar. 

– Man ska aldrig vara nöjd med lön­en. Nu har vi börjat diskutera lön och vad som krävs för att höja den. Då kan vi hjälpa varandra, säger Johan Renberg.

Han tycker att erfarenhet ska löna sig. Men han är kritisk till att löneskillnaderna ökar.

– Det ska inte skilja flera tusen i snittlön bara för att man bor i en annan kommun.

Johan Renberg anser att det är rätt att höja undersköterskornas löner. Men hoppas på att barnskötarna ska höjas nästa gång. 

 

LÄS OCKSÅ: Strid om lönerna i var femte sektion

 

På vissa håll har arbetsgivare skjutit till extra pengar för andra yrkesgrupper. KA:s enkät visar dock inte hur vanligt före­kommande det har varit. Men drygt hälften svarar att andra yrkesgrupper inte behövt stå tillbaka på grund av ­undersköterskesatsningen.

I Arvidsjaur ställdes barnskötarna mot personliga assistenter.

– Det var som att välja mellan pest och kolera, säger Linda Lindström, Kommunal i Arvidsjaur.

I mitten av mars är det tvisteförhandling om lönerna för de personliga assistenter som inte fick del av undersköterskesatsningen.

Personalchef Åsa Fjällman säger att utrymmet är begränsat.

– Vi måste avgöra vem vi ger pengarna till, om vi ger pengarna till de personliga assistenterna, då har vi inte pengar till barnskötarna. Vi fick ingen ökad lönepott.

Även bohuslänska Tanum och stadsdelen Norrmalm i Stockholm har tolkat avtalet så att endast de med titeln undersköterska ska få del av extrapengarna. Samtidigt har barnskötarna fått lönelyft för att yrkesgruppens löner halkat efter. 

I Tanum bestämde politikerna redan innan avtalet var klart att en extra satsning skulle göras på barnskötare och kockar/kokerskor. Där genererade varje heltid 500 kronor till potten som fördelades individuellt. Norrmalms barnskötare hade halkat efter till exempel undersköterskor. Där fick barnskötarna och köks­personal i snitt 253 kronor i löneökning utöver avtalets 520 kronor.