Läkaren Romeo har gett upp. Om hemlandet Rumänien, och vad det verkar också om sin egen framtid. Hans enda förhoppningar nu är knutna till att dottern Eliza ska få studera vid en engelsk prestigeskola. Så utsätts Eliza för ett överfall, bara dagar innan sina slutprov. Traumatiserad har hon svårt att göra sig själv rättvisa. Romeo är förtvivlad och beslutar att bryta mot sina principer för att hjälpa henne. Det får konsekvenser.

Det mest intressanta med Prövningen är att alla är så hyggliga. Romeo, hans fru, älskarinnan, polisen, kommunpampen, åklagarna … Ingen är någon filmskurk, alla är vanliga människor med fel och brister, men som ändå försöker göra någorlunda rätt. Att det ändå blir fel beror inte på dem, utan på ett korrumperat system. Regissören Cristian Mungiu är modig, han tar inga genvägar för att skruva upp dramatiken utan låter historien puttra på i sakta mak. Ibland hotar det att bli segt, men realismen och den skarpa samhällskritiken håller intresset uppe.