Att den psykosociala arbetsmiljön är dålig inom yrken där man jobbar med människor är har flera rapporter visat. Nyligen berättade KA om Östersund, där hemtjänsten på punkt efter punkt har sämre villkor, och betydligt högre sjuktal, än de anställda inom den manligt dominerade renhållningen.

I Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som infördes förra våren, ställs krav på att anställda måste få återhämtning och att resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Men det räcker inte, anser sju fackförbund, däribland Kommunal. Trots att allt fler i dag arbetar i välfärdssektorn, utgår arbetsmiljölagstiftningen fortfarande från en annan tid när arbetsmarknaden dominerades av männen inom industrin, menar facken.

– De nya föreskrifterna är bra men arbetsgivarna måste börja ta sitt ansvar och se över hur de arbetar med arbetsmiljön, säger Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal.

Facken vill pröva hur genusperspektivet kan föras in i lag och föreskrifter. Det behövs ett mer strukturellt förhållningssätt och mindre fokus på individen, menar Veronica Magnusson som är ordförande för fackförbundet Vision som organiserar tjänstemän i välfärdssektorn, exempelvis enhetschefer på äldreboenden.

– De har ett jättestort ansvar för arbetsmiljön, men ges inte förutsättningar att leva upp till det.

Hon pekar på att de sociala och organisatoriska faktorer som påverkar kvinnors arbetsmiljö i högre utsträckning styrs av sådant som en enhetschef inte har något inflytande över. Som hur många medarbetare en chef ansvarar för, tillgång till arbetskläder eller behov av dubbelbemanning.

– Vi måste ta fram modeller för att mäta arbetsbelastning även i människonära yrken, säger Veronica Magnusson.

Från regeringens sida anser man att det inte just nu behövs någon ”fullständig översyn” av arbetsmiljölagen med hänvisning till den arbetsmiljöstrategi som man nyligen lanserat. Det skriver statssekreterare Irene Wennemo (S) i ett mejl till KA. Hon pekar på att Arbetsmiljöverket bland annat fått i uppdrag att se över hur inspektionerna kan riktas mer mot arbetsplatser där de anställda lämnar arbetsmarknaden i förtid på grund av dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket ska också särskilt granska arbetsmiljön inom äldreomsorgen utifrån aspekten psykisk ohälsa.

Facken kräver också att regeringen skjuter till mer pengar än de aviserade 25 miljonerna till fler arbetsmiljöinspektörer. Men regeringen menar satsningen räcker och kommer att innebära att verket inom några år är tillbaka till den nivå som var före de neddragningar som gjordes av Alliansregeringen.

Samtidigt granskar regeringens så kallade Tillitsdelegation effekterna av den ökade detaljstyrningen i välfärden, där minutstyrningen av hemtjänsten kanske är det tydligaste exemplet. Syftet är att hitta ett bättre sätt att styra verksamheten så att man litar mer till medarbetarnas kompetens. Bland annat ska forskare utvärdera försök i olika verksamheter där man arbetar annorlunda, som hemtjänsten i Skönsmon i Sundsvall.

– Det råder en ganska stark enighet om att detaljstyrningen har gått för långt på många håll och effekten blir att medarbetarna tappar motivationen, säger Laura Hartman som leder arbetet.

Varför är det främst i kvinnodominerad välfärdsverksamhet man inför detaljstyrning?

– Det är svårt att svara på. Vi har funderingar på att låta en genusforskare titta på det.

Delegationen ska också se över om myndigheter som Arbetsmiljöverket och Inspektionen för vård och omsorg kan vässa sitt arbete, samt titta hur de ersättningsmodeller som finns inom välfärden påverkar kvaliteten.