Klockan är 20.30 på kvällen den 31 oktober 2016. Lisen Brunberg ska snart sluta sitt pass vid LSS-boendet Kvarnhjulsvägen. Det är sista dagen som provanställd. Om en halvtimme ska hon få fast tjänst.

Då dyker verksamhetschefen, Christer Björkman, upp. Han säger till Lisen att hon inte får fortsätta. I sin hand har han ett papper där han erbjuder henne en extra månadslön.

– Jag blev helt chockad och sa att jag vägrade att skriva på innan jag talat med facket, berättar hon.

Hennes arbetskamrater och boende skrev protestlistor och krävde att Lisen Brunberg skulle få vara kvar. Men förgäves.

Någon förklaring till varför hon inte får fortsätta vill inte Christer Björkman ge till henne. Inte heller Kommunalarbetaren får veta skälen.

– Jag kommenterar inte enskilda personalärenden, säger han.

Kommunals avdelning Väst försökte i en förhandling stoppa uppsägningen av Lisen Brunberg, men lyckades inte. Och Kommunal har nu valt att inte driva frågan centralt.

– I detta ärende har vi har vi gjort den bedömningen att vi inte kunde nå framgång i en central förhandling, säger ombudsman Elisabeth Haug.

Arbetsgivaren har lagen på sin sida när han utan motivering med kort varsel säger upp en provanställd.

”Att låsa knivlådan och ge oss överfallslarm löser inte grundproblemet, att de boende mår dåligt för att de är understimulerade.”

Lisen Brunberg tror att skälet till uppsägningen är att det lades skyddsstopp mot ensamarbete vid boendet. Detta trots att det inte var hon utan det regionala skyddsombudet Sara Wingård som lade skyddsstoppet. Detta sedan flera incidentrapporter enligt henne visade att ensamarbete var farligt för personalen.

Lisen Brunberg hade några månader innan nominerats till skyddsombud av sina arbetskamrater.

– Därför fick jag betala priset för att ensamarbetet stoppades, tror hon.

Arbetsmiljöverket hävde senare skyddsstoppet sedan en knivlåda i köket försetts med lås och personalen utrustats med överfallslarm.

– Problemet är att Attendos LSS-boende kan visa att de har pärmar med papper om hur säkerhetsarbetet ska fungera. Men de tillämpar inte dessa rutiner i praktiken. Det bryr sig inte Arbetsmiljöverket om, säger Sara Wingård.

Personalen vid LSS-boendet var missnöjda med arbetsmiljön. När Christer Björkman i våras började som verksamhetschef drog han in en av två tjänster morgon och kväll.

– Han satte stopp för allt som kostar pengar, som utflykter med de boende, inköp av mat till lite extra festliga söndagsmiddagar. När vi var två på kvällen kunde vi ordna promenader och spela spel med de boende, säger arbetskamraten Ida Karlsson.

Hon är mycket kritisk till att Arbetsmiljöverket gick med på att häva skyddsstoppet.

– Att låsa knivlådan och ge oss överfallslarm löser inte grundproblemet, att de boende mår dåligt för att de är understimulerade.

Christer Björkman håller inte med.

– Skyddsstoppet är hävt. Saken är utagerad. Det är inget fel på arbetsmiljön eller stimulansen vi kan ge de boende.

”De nyanställda vill eller vågar inte kontakta mig. Min känsla är att arbetsgivaren medvetet anställt personer som inte törs säga ifrån.”

Ida Karlsson och tre andra fast anställda i personalen har under hösten valt att sluta på grund de besparingar Christer Björkman genomfört. Lisen Brunberg och en annan provanställd har utan motivering sagts upp.

Ny personal har kommit i deras ställe. Sara Wingård vet inte hur arbetsmiljön är i dag vid LSS-boendet.

– I höstas fick jag rapporter från oroliga medlemmar på stället. De nyanställda vill eller vågar inte kontakta mig. Min känsla är att arbetsgivaren medvetet anställt personer som inte törs säga ifrån.

Lisen Brunberg vikarierar i dag som stödassistent vid ett annat boende i Göteborg. Hon är besviken på hur hon behandlades av Christer Björkman.

– Men jag vet att jag inte sades upp på grund av att jag misskötte mitt arbete, det är i alla fall en tröst, säger hon.