Regeringen har inte gett upp sina förslag om nya arbetsrättsliga regler vid upphandling. Men hur den ska gå vidare är inte klart.

– Det finns en palett av tänkbara åtgärd­er vi nu analyserar, säger Peter Skeppström, som är civilminister Ardalan Shekarabis pressekreterare.

Han vill inte precisera vilka åtgärder som ingår i denna palett.

Riksdagens majoritet, SD och Allians­en, har uppmanat regeringen att komma tillbaka med ett nytt förslag om det behövs för att undvika böter från EU.

Då krävs en kompromiss som minst ett av Allianspartierna eller SD kan stöda.

Om det inte är möjligt kan regeringen genom en förordning se till att deras förslag om upphandlingsregler åtminstone gäller för statliga myndigheter, detta kan inte riksdagen förhindra.

Regeringen kan inte styra upphandlingar i kommuner och landsting. Men Social­demokraterna och Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet som var med och förhandlade fram regeringens förslag, kan arbeta för att dessa regler också tillämpas där.

Så sker till stor del redan i dag. Kommunal­arbetarens undersökning tidigare i år visade att 63 procent av landets kommuner kräver villkor enligt kollektivavtal, och det i såväl rödgröna som i borgerligt styrda kommuner.

Anna-Karin Renström, vd för Telge Inköp som upphandlar åt Salem som Kommunalarbetaren skrev om i november, sa innan beslutet i riksdagen att SD:s och Alliansens nej inte påverkar kraven vid framtida upphandlingar.

– Vi har ställt krav om kollektivavtals­liknande villkor i sju år och tänker fortsätta med det, sa hon till Kommunalarbet­aren.

Kurt Grönsund samordnar upphandlingarna i Bjuv, Klippan, Perstorp och Åstorp. Han berättar att dessa kommuner inte uttryckligen ställer krav om villkor enligt kollektivavtal, men gör det indirekt.

– Inom transportsektorn, som leverans av livsmedel samt färdtjänst, kräver vi att en tredjedel av ersättningen ska gå till löne­kostnader. När det gäller livsmedel i kök kräver vi en viss andel fast anställda.  I call center blir det en bonus med låg personalomsättning.

Kurt Grönsund tillägger att Bjuv hade i LOV en formulering om att företag som har kollektivavtal uppfyller kommunens målbilder och riktlinjer. Andra företag får på annat sätt visa att de uppfyller dessa krav.

Han tycker att de som upphandlar är för fega och försiktiga.

– Vi måste våga sticka ut hakan och testa gränserna. Våra kommuner har aldrig råkat ut för överklaganden på grund av detta. Skriv att testlusten när det gäller att ställa krav om schysta villkor har ökat.

Detta har hänt

EU har antagit nya upphandlingsregler, som bland annat innebär att de som upphandlar måste ställa krav som värnar miljön och personalens villkor enligt lag eller kollektivavtal.
Sverige måste införa dessa nya regler.
Regeringens förslag om nya upphandlingsregler tvingar dem som upphandlar att kräva villkor enligt kollektivavtal när det gäller lägsta lön, arbetstid och semester när det finns misstanke om för låga anbud med risk för social dumpning.
SD och Alliansen stoppade i riksdagen regeringens förslag om dessa arbetsrättsliga villkor.
Nu riskerar Sverige att få betala böter till EU för att vi inte fullt ut har infört EU:s nya upphandlingsdirektiv.