Sedan ett kollektivavtal för de bemanningsanställda bärplockarna från Thailand kom på plats och Migrationsverket skärpte sina regler, har situationen i de svenska bärskogarna lugnat ner sig. I år kom drygt 4 000 thailändska bärplockare till Sverige, och 344 av dem till mellersta Norrland. Där åker en grupp förtroendevalda ut varje säsong och kontrollerar att allt fortsatt fungerar som det ska.

– Vi kartlägger boendena och vilka arbetsgivare som finns i vårt område, tar kontakt med dem inför sommaren och sen besöker vi dem, gör skyddsronder och tittar så att allt fungerar, att det är en bra arbetsmiljö och att de får ut sina löner, säger Berit Forsgård, samordnare för bärgruppen i avdelning Mellersta Norrland.

I år genomförde de även en enkät med bärplockarna. Den visar att de flesta är risbönder från ett och samma område i Thailand. De flesta hoppas på att tjäna runt 30 000 kronor, men förväntar sig samtidigt inte mer än 21 000, vilket är strax över lägstalönen i kollektivavtalet på 20 272 kronor i månaden. Den får de oavsett hur mycket de plockar, men den som plockar mer kan tjäna mer. De senaste åren har tillgången på bär däremot varit god och priset därför lägre.

– De får ihop minimilönen och lite till, men ifrågasätter om det lönar sig att åka hit. Valutakursen är sämre så de får mindre, och så tycker de att det varit dåligt betalt för bären i år. Många undrar också varför de inte kan få veta priset på bären innan de reser till Sverige, säger Berit Forsgård.

Flera lyfter också fram att det är svårt att komma fram till bären eftersom många av vägarna är privata.

Kommunals uppgift är att se till att kollektivavtalet för de som är anställda följs. De har egentligen ingen möjlighet att hjälpa de så kallade friplockarna som plockar på egen hand och säljer till bäruppköpare. Men Berit Forsgård berättar att de misstänker att vissa av friplockarna i själva verket är anställda.

– Vi ser bäruppköpare som har plockare boende i husvagnar eller säger att de hyr en lägenhet av dem under tiden de plockar, men där vi misstänker att det i själva verket föreligger ett anställningsförhållande. Det är svårt att komma åt, men vi håller ett öga på det, säger hon.

I enkäten framkommer också att ungefär hälften har erfarenhet av facket från Thailand, och flera uttrycker tacksamhet över att Kommunal hjälper dem. På kongressen i början av sommaren beslutade Kommunal att inrätta ett säsongsmedlemskap, som skulle göra det enklare för bärplockarna att gå med under den tid de arbetar i Sverige. Det finns på plats efter årsskiftet. Berit Forsgård har ingen uppfattning om hur stort intresset är.

– Jag vet inte hur de kommer se på det. 2011 när det var problem skrev ju de flesta in sig så att vi kunde driva deras fall, men det är svårt att sia om.

Många av bärplockarna jobbar hårt när de är här för att få ihop så mycket pengar som möjligt. Dagar som börjar fem-sex på morgonen och håller på till långt in på kvällen är inte ovanligt. Berit Forsgård säger att de försöker trycka på vikten av att ta pauser och ha lediga dagar, men säger att det är svårt att kontrollera.

Hon tycker att det är roligt att åka ut och prata med bärplockarna, och när hon såg en utställning som en fotograf gjort om bärplockare i Sverige, tänkte hon att de på Kommunal borde kunna göra samma sak. Därför hade de på avdelningens repskap i förra veckan en utställning med bilder från sommaren och fakta om årets arbete.

– Det var många som tittade på den så det var kul. Vi pratade om hur vi upplevt det och varför vi börjat med bärgruppen, berättar Berit Forsgård.

Fotnot: På bilden syns, från vänster till höger: Cathrine allansdotter Sandberg, Irene Sundekvist, Ann Runesson, Solveig Andersson, Berit Forsgård, Roberto Lopez och Kim Jonsson.