När författaren till trilogin om Nancy skriver sin självbiografi blir det mycket mer än så. Det blir ett tidsdokument från 1930-talets Fattigsverige. Om en barndom i ett fallfärdigt ruckel, som eldas med kottar, och en mamma som gråter över potatisar som frusit så de blivit söta. Om skammen. Men också om hur lärarinnan ser en flicka med läshuvud som därför får läsa vidare på läroverket i Uppsala.
Där samsas hon med sin far i ett spisrum på 15 kvadrat. När Elsie berättar om stanken från slask- och pisshinken går det att känna den, liksom odören av svett, snus och matos. Elsie vantrivs men får bästa avgångsbetyget i realskoleklassen, men i skolkatalogen förblev raden för pappas yrke tom.
Långt senare efter Nancytrilogin nämner Elsie för sin son att hon är harmsen över att hon aldrig lärt sig latin och att hennes liv hade sett annorlunda ut om hon vuxit upp med konst, musik, resor och litteratur. Varpå sonen kontrar ”Okej, morsan, visst. Men då hade du inte skrivit de här böckerna i alla fall!”
Och helt säkert hade många saknat berättelserna om Nancy och socialrealismen i Elsies biografi.
Trots betyget och drömmar om ett liv som lärarinna beslutar sig Elsie för att inte fortsätta studera. Hon vet inte hur det skulle ha gått till. Men Bruno, som han kallas i boken, säger också att han är rädd för att hon ska gå ifrån honom om hon studerar. Så hon väljer Bruno och börjar på posten. Snart gifter de sig, ett långt och olyckligt äktenskap väntar. Brunos depressioner kommer och går. Det gör de andra kvinnorna också. Skammen dröjer sig kvar.
Men det är ändå mycket som jag saknar som läsare. Av hänsyn, och kanske av smärta, väljer Elsie hela tiden bort det som jag vill veta mer om. Hur var det egentligen? Här tappar berättelsen sin nerv. Samtidigt växer Elsies författarskap fram och kanske finns alla svaren i ”Brorsan hade en vevgrammofon”, ”Potatisballader” och de andra diktsamlingarna. Men någon klassresa vill inte Elsie kännas vid, hon vill förbehålla sig rätten att vara klasslös. I stället talar hon om en utvecklingsresa.