Lägstalöner ligger lågt i kommunerna
Lägstalönerna i kommuner och landsting motsvarar 78 procent av medianlönen. Det är en betydligt lägre andel än på Handels och Hotell- och Restaurangfackets avtalsområden. Det framgår av Konjunkturinstitutets (KI) årliga lönebildningsrapport.
KI har tittat på utvecklingen av lägstalönerna i de tre avtalsområden där flest antal anställda har löner i nivå med lägstalönerna. Analysen visar att kommunalarnas löner släpar efter som andel av medianlönen. Detta mått kallas för ”lägstalönebettet”. Inom handeln ligger lägstalönebettet på 90 procent av medianlön medan det inom Hotell- och Restaurang ligger på 95 procent.
Siffrorna säger inget om hur många som faktiskt har de lägsta lönerna utan avser avtalade lägstalöner.
Årets avtalsrörelse, då lägstalönen i SKL-avtalet ökade med 1,8 procent, finns inte med i siffrorna men KI skriver i sin rapport att andelen av medianlön kommer att sjunka: ”Årets avtal väntas bidra till att lägstalönebettet minskar något”.
Detta mått har i den kommunala sektorn annars legat stilla på 78 procent sen 2003, enligt Konjunkturinstitutet, medan det för Handels och Hotell- och Restaurangfacket ökat stadigt sen 2003.
LÄS OCKSÅ: Kommunerna som leder låglöneligan
KI resonerar i övrigt kring lägstalöner, att den befintliga forskningen sannolikt underskattar de långsiktiga sysselsättningseffekterna av höga lägstalöner.
Myndigheten varnar arbetsmarknadens parter för att ta ut svängarna för mycket i de kommande avtalsrörelserna, vilket skulle öka på arbetslösheten.
”De kan också minska trösklarna för inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna”, skriver Konjunkturinstitutet.