Får arbetsgivaren skrämma till tystnad?
Min fru jobbar på en privatägd klinik där det skett förändringar i ledning och organisation. Hon är undersköterska där och medlem i Kommunal. Nyligen meddelades att två sjuksköterskor ska ersättas med ”billigare” undersköterskor, vilket skapade upprörda känslor. De två sjuksköterskorna hade lämnat fasta jobb med löftet att deras nya tjänster inte var i fara.
När man diskuterade saken i det interna lunchrummet sa en undersköterska upprört ljudligt något i stil med: ”Nu ska de rekrytera billigare personal. Jag skulle inte rekommendera min värsta ovän att söka jobb här. ” Ingen utomstående vistas i lunchrummet, men de upprörda orden uppfattades troligen av några från administrationen och de rapporterade vidare. Kort efteråt kallades min frus kollega upp till vd, som hotade med skriftlig varning.
Får en arbetsgivare skrämma personalen till tystnad på det sättet? Att uttrycka sin åsikt internt, är det skäl för skriftlig varning och i förlängningen avsked?
/Undrande anhörig
SVAR: I frågor om yttrandefrihet är det stora skillnader mellan arbetstagare anställda av det offentliga (stat, kommun eller landsting) och arbetstagare anställda av privata arbetsgivare. Arbetstagare i det offentliga har en grundlagsskyddad yttrandefrihet som de kan göra gällande även mot sin arbetsgivare, medan privatanställda arbetstagare inte har något motsvarande.
För en privatanställd styrs rätten att kritisera arbetsgivaren av lojalitetsplikten. Kortfattat innebär den att en arbetstagare inte får skada arbetsgivaren. Men Arbetsdomstolen har uttalat att privatanställda arbetstagare i princip har en långtgående kritikrätt, även om man är skyldig att ta upp missförhållanden direkt med arbetsgivaren innan man gör anmälan till en myndighet eller går ut i media med kritik.
I fallet du beskriver var det inte fråga om att anmäla till myndighet eller gå till media, utan det var en intern diskussion på arbetsplatsen. I ett mål i Arbetsdomstolen hade en arbetstagare i en intern diskussion med arbetskamrater på arbetsplatsen kritiserat arbetsgivaren, ett bolag, och bolagets ledning. Arbetsgivaren sade upp arbetstagaren bland annat på grund av detta, men Arbetsdomstolen menade att det inte varit fråga om att utåt eller offentligt kritisera arbetsgivaren: ”Att NN i en intern diskussion med arbetskamrater har uttryckt kritiska synpunkter på arbetsgivaren och ledningen utgör…en omständighet som inte kan tillmätas någon betydelse för uppsägningsfrågan.” Intern kritik mot arbetsgivaren på arbetsplatsen är alltså inget brott mot anställningsavtalet och sådan kritik är inte skäl för skriftlig varning.
Den händelse du tar upp handlar dessutom om ett enstaka uttalande. I en annan situation där en arbetstagare återkommande riktar omfattande och allvarlig intern kritik mot arbetsgivaren kan samarbetssvårigheter uppstå på arbetsplatsen. Det kan i förlängningen bli ett arbetsmiljöproblem, som det är upp till arbetsgivaren att lösa.
Annett Olofsson,
jurist på LO-TCO Rättsskydd, expert på lagar, avtal och rättshjälp
Illustration: Kristin Lidström
