Sorteras arbetskläderna i tjej- och killkläder eller tas heteronormen för given i mötet med en patient?

På Enköpings lasarett har alla, runt 500 anställda, utbildats i HBTQ-frågor av RFSL under 20 timmar uppdelat på fyra tillfällen. HBTQ-personers livsvillkor och organisering har diskuterats liksom normer och bemötande. Målet är att de nyförvärvade kunskaperna ska användas ute i verksamheterna. Eftersom alla enheter på sjukhuset uppfyller kraven som RFSL ställer för en certifiering utnämns Enköpings lasarett till Sveriges första HBTQ-sjukhus under en ceremoni i dag.

– En sak som jag själv tänker på nu som jag inte gjorde tidigare är att alltid fråga patienter efter närmast anhörig. Istället för att fråga en man om han har en fru eller en kvinna om hon har en man. En större medvetenhet om normer och fördomar tror jag alla som gått utbildningen bär med sig – det är jättebra, säger Tina Kant som är fackligt förtroendevald för Kommunal och undersköterska på sjukhuset.

HBTQ-certifieringen rymmer två dimensioner – arbetsmiljö och bemötande. Anna Fock, utbildningsutvecklare och utbildare på RFSL beskriver hur arbetsmiljön kan förändras när en verksamhet arbetar systematiskt med HBTQ-frågor.

– Hur agerar kollegorna när någon uttrycker sig homofobt i fikarummet? Tystnar alla? Genom vår utbildning får personalen redskapen att säga ifrån vilket på sikt skapar en mer tillåtande kultur på arbetsplatsen, säger hon.

Mer kunskap om HBTQ-personers livsvillkor leder förhoppningsvis också till en större lyhördhet gentemot patienterna.

– Det är många som vittnar om ett dåligt bemötande i vården. Personer tvingas möta fördomar utifrån exempelvis kön och sexualitet. Patienterna ska inte behöva utbilda vårdpersonalen, säger Anna Fock.

Enköpings lasarett kommer att delta i årets Pride-parad. Drygt tjugo ur personalstyrkan kommer bära en banderoll som visar att de är Sveriges första HBTQ-sjukhus.