Det är lunchrusning i ett skolkök i södra Stockholm. Ulrika lassar tomatsås på ett tråg med potatis­moussaka, kollegan Maj Stolpe blandar ugnsbakad paprika och fetaost och på andra sidan bordet står Fadime Kücükgöl och gör en sallad på tomat, gurka och bulgur.

 

LÄS OCKSÅ: Kommunalarna som räddar klimatet

 

Martinskolan är en Waldorfskola, en del av antro­posofirörelsen. Där står ekologisk och också så kallad biodynamiskt odlad mat högt. Biodynamisk mat har fått kritik för att metoden inte bygger på vetenskaplighet. Men något som så gott som alla klimatforskare däremot är eniga om är att om vi ska klara klimatmålen måste vi äta mindre kött. Och det är den aspekten som är viktigast för Ulrika Oldelius, där hon står och strör riven ost över moussakan.

– Uppvärmningen av vår jord går fortare än man trott. Det jag kan göra känns viktigt för mig och här kan jag också påverka och lära barnen att vegetariskt är gott. 

Kött äter de max någon gång i månaden och det kan exempelvis bli köttbullar i samband med julen. Orsaken till att just nötkött är skadligt för miljön är den metangas som korna släpper ifrån sig. Metan är, näst efter koldioxid, den gas som har störst påverkan på växthuseffekten.

Barnen gillar maten på Martinskolan, Ulrika visar en hink, den rymmer alla 397 elevernas svinn på en dag. Om de får klagomål är det i stället från föräldrar som undrar om deras barn får i sig tillräckligt med näring.

– Då får man bevisa med näringsberäkning att de faktiskt får det.

”Vi har en ganska hög peng per barn, maten får kosta 14 kronor.”

Hon har själv en bakgrund som kock på en av Stockholms innekrogar, Riche. Men arbetet där var svårt att kombinera med föräldraskapet.

– Och det jag vill ha ut av min matlagning får jag här.

När skolköket nyligen byggdes om fick de ta in cateringmat från ett privat företag. Det beskriver alla i köket som rena döden, de kunde inte stå för maten de serverade och när den någon gång smak­ade kunde de inte laga extra.

Barnen på Martinskolan gillar som alla barn pasta, men också fyllda pitabröd och rotfruktssoppa är poppis. Varje dag finns också en stor sallads­buffé med minst tio alternativ. 95 procent av maten är kravmärkt och de använder sig inte av exempelvis quorn, eftersom de inte vill ha mat som är processad.

Men blir det inte dyrt med så mycket ekologisk mat?

– Vi har en ganska hög peng per barn, maten får kosta 14 kronor.

Inte mycket kan man tycka. Och matglädjen är gratis.