– Vi behöver också få till mer träffsäkra insatser som i högre grad bidrar till självbestämmande och delaktighet, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, enligt regeringens pressmeddelande.

Det har pratats om en ny utredning av personlig assistans i över ett år. I dag presenterade till sist regeringen utredningsdirektiven. Till särskild, utredare har utsetts riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD). Hon ska redovisa sina förslag senast den 1 oktober 2018.

– Jag ser fram emot det här uppdraget då LSS och assistansersättningen är oerhört viktiga delar av välfärden, kommenterar Désirée Pethrus sitt uppdrag enligt pressmeddelandet.

I direktiven fokuseras mycket på kostnadsutvecklingen inom personlig assistans. I år beräknas assistansersättningen kosta statskassan över 30 miljarder kronor. Det är nästan en fördubbling på tio år. ”Med hänsyn till kraftiga kostnadsökningar behöver även ytterligare besparingar göras”, skriver regeringen i kommittédirektiven.

I övrigt ska utredaren se över en hel del saker, bland annat den dubbla ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Pethrus ska också titta på kompetensfrågan för personliga assistenter, lämna förslag på kriterier för vad som bör gälla i relationen brukare-assistent, hur kontroll och insyn av personlig assistans kan förbättras, analysera om det går att tydliggöra assistansanordnarnas ansvar och även se över de så kallade personkretsarna med mera.

Regeringen vill också att utredningen samverkar med Välfärdsutredningen (Ilmar Reepalus utredning) och ska bland annat undersöka om det går att begränsa de privata anordnarnas inflytande vid ansökningar om assistans. Utredningen ska också analysera vilken roll de privata företagen spelar för kostnadsutvecklingen. I dag utförs majoriteten av all personlig assistans av privata anordnare.

Utredningen ska dessutom problematisera frågan om anordnarnas möjligheter att välja vilka assistansberättigade de vill ha som kunder och eventuellt ge förslag som sätter stopp för detta.

Utredningen ska också ha ett jämställdhetsperspektiv och utreda orsaken till att färre kvinnor än män (46 procent respektive 54 procent) får assistansersättning.