Att regeringen bestämt att schablonersättning bara får öka med 1,4 procent per år innebär direkt statlig inblandning i löneförhandlingarna, förklarade Lenita Granlund. Och på sikt kan Kommunal tvingas ”kliva av” kollektivavtalen, sade hon.

– Om det här fortsätter så kan det bli väldigt svårt för oss att teckna kollektivavtal på det här området.

 

LÄS OCKSÅ: Kommunal kräver bättre skydd

 

Brukarperspektivet representerades av Maria Persdotter, från Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU. Hon vände sig mot rapportens huvudvinkel att personlig assistans ska ses som ett yrke där villkoren ska vara som i alla andra yrken.

– Utbildning, handledning, anställningstrygghet är viktiga frågor för Kommunal att driva. Men jag vill hävda bestämt att det här inte är ett yrke som alla andra.

Lenita Granlund invände att det trots detta måste vara samma villkor för personliga assistenter som för andra.

– Det är det lagstiftaren måste ge förutsättningar för att företagen ska kunna verka på ett schyst och korrekt sätt som för alla andra på arbetsmarknaden, så att man har en anställningstrygghet.

I rapporten pekar Kommunal ut flera områden som måste förbättras, bland annat vill man se utbildningskrav och har fastnat för att assistenter skulle kunna ha barn- och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete och fördjupning vård och omsorg, som en grundutbildning.

Detta vände sig Maria Persdotter emot. 

– Det är för snävt. Det finns många andra sätt att utbilda sig som är bra och gör att man blir en bra assistent. Det kanske är jättebra om man till exempel har en musikutbildning om man ska jobba med någon som har det intresset eller yrket. Om man bara tänker på assistentyrket som ett vårdyrke, då hamnar man snett.

 

LÄS OCKSÅ: Så utnyttjades assistenterna i Simplify

 

Hon var också kritisk mot att Kommunal i rapporten inte tar hänsyn till brukarens perspektiv när det gäller situationer där relationen inte alls fungerar.

– Jag förstår att en facklig organisation driver anställningstrygghet. Men om man hamnar i en situation där man som brukare har en assistent som man inte fungerar med kan man inte tvingas fortsätta med den assistenten. Och om man då ska skilja assistenten från uppdraget, vem ska då betala assistentens lön? Det har inte Kommunal riktigt nån lösning på. Och det är jättesvårt för ett lite bolag.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler, konstaterade att den snabba privatiseringen på området bland annat fått till följd att antalet assistanstimmar ökar när ett privat företag tar över.

– Det ser man tydligt. Det är djupt olyckligt att det blir en sorts förhandlingssituation som blir modellen för hur mycket assistans en person ska få. Det måste vila på rättssäkra bedömningar.

Det här beror, enligt RBU:s Maria Persdotter på att systemet blivit ”juridifierat”.

– Man behöver en jurist till sin hjälp för att få den assistans som behövs. Och assistansbolagen erbjuder juridisk rådgivning många gånger och även juridiskt biträde., Annars får man inte det man har rätt till. Jag tror att det är en av förklaringarna till att antalet timmar ökar när man har privat anordnare.

Kommunals krav på utökade tillståndskrav och bättre tillsyn fick gehör hos Försäkringskassans generaldirektör. Och den statliga utredning som regeringen utlovat, måste titta på de sakerna, sade hon.

– Tillsynen måste bli mycket mer aktiv på området. Det är den kvalitetsgarant som finns förutom den enskilde själv.