Utbildare får kritik efter granskning

I höstas inledde Skolinspektionen en riktad tillsyn av tio utbildningsanordnare med betygsrätt, som bedriver vuxenutbildning. Det handlar om privata företag som bedriver exemplvis undersköterskeutbildning, oftast på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Tillsynen inleddes bland annat för att det framkommit misstankar om fusk med betygssättningen, som KA rapporterat om.

KA har tagit del av rapporten från tillsynen som släpps i dag. Skolinspektionen skriver att tillsynen visar att de tio utbildningsanordnarna i huvudsak har en fungerande process för bedömning och betygsättning. I tre fall har man dock kritiserat arbetet med bedömning och betygsättning. Bristerna handlar bland annat om standardiserade prov där elevernas kunskaper inte bedömts på rätt sätt, att eleverna inte fått visa sina kunskaper muntligt och att det saknas dokumentation av bedömningarna.

– Men vi har även sett andra problem som haft att göra med elevers utveckling mot målen. Det gäller framför allt hur mycket man övar på de praktiska inslagen i utbildningen. Åtta av tio har haft någon form av brist, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

I rapporten framgår att flera elever säger att de behöver öva mer på de praktiska momenten. ”Jag skulle inte vilja bli stucken av mig själv” säger en elev, en annan att ”Jag skulle inte vilja bli omhändertagen av mig när jag blir gammal.”

– Det är allvarligt när eleverna inte får en utbildning som håller kvalitet i de aspekter som läroplanen föreskriver. Det har vi tyckt varit oroande i granskningen, att det är flera elever som har pekat på att de vill ha ha mer av det praktiska arbetet, säger Helén Ängmo.

Den vanligaste utbildningen är vård- och omsorgsutbildning och den vanligaste uppdragsgivaren är Arbetsförmedlingen.

I de andra fall där det funnits problem handlar det bland annat om att rektorn eller lärarna inte haft rätt utbildning, att rektorn inte varit inblandad i det dagliga arbetet och att studietakten är så hög att eleverna inte har möjlighet att få mer än det lägsta betyget för godkänt, E. Det beror bland annat på att utbildningsanordnarna i första hand följer avtalen och inte läroplanen.

Myndigheten har även sett att avtalen gått emot läroplanen. Ett exempel på det är avtal som sagt att man ska klara 35 poäng på en vecka i stället för de 20  poäng som står i förordningen om vuxenutbildning.

–  Det är problematiskt när avtalen styr mer än vad läroplanen gör. Det är inte bra för eleverna eftersom man då inte ges möjlighet att utvecklas så långt som läroplanen skriver. Då kan det bli så att man hinner inte med och strävar bara efter ett visst betygssteg i stället för att sträva hela vägen, säger Helén Ängmo.

Skolinspektionen upptäckte under granskningen att vissa utbildningsanordnare inte visste om de bedrev uppdragsutbildning eller utbildning på entreprenad. Det gör att det finns risk att utbildningsanordnarna inte vet vem som har ansvar för utbildningen eller vilka krav som ställs. Det finns nämligen skillnader i regelverken. När en utbildning bedrivs på entreprenad är kommunen huvudman och har ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagen och läroplanen. Vid uppdragsutbildning ligger det ansvaret på utbildningsanordnaren – och kraven är dessutom lägre. Det finns ingen huvudman i skollagens bemärkelse, inga krav på systematiskt kvalitetsarbete och inga krav på att spara underlag till betyg, vilket försvårar granskning. Skolinspektionen anser att det gör att risken för att eleverna inte får den utbildning de har rätt till är hög.

– Det är en komplicerad lagstiftning och vi menar att styrningen behöver utvecklas. Vi avser att ha en dialog med regeringen när det gäller den här verksamhetsformen, säger Helén Ängmo.

Tycker ni att lagen bör ändras?

– Jag kan inte uttala mig om det ännu. Det viktiga nu är att vi skriver om de här problemen i rapporten. Vi har inte något förslag på ändrad lagstiftning. Men jag tycker att det är viktigt att politikerna är medvetna om de problem som visar sig här.