Det är en disig vårmorgon men solen bryter snart igenom och skingrar morgondimman i Albydalen i Botkyrka. Högt upp på en bergsknalle ligger förskolan Örnen och blickar ut över dalen. I dörren möter barnskötaren och kommunalaren Suzana Sinanovic upp som arbetat här på Örnen till och från under 20 års tid. Hon berättar att hon fått en glad start på dagen. 

– I morse när jag kom till jobbet hade några barn gömt sig i hallen. När jag undrade vad de gjorde berättade de att de lärde varandra hur man säger ”hej” på olika språk. Det är så roligt när barnen börj­ar lära varandra saker, utan att vi pedagoger tagit initiativet. 

På förskolan Örnen går 160 barn och många av barnen har ett annat modersmål än svenska. Örnen är också den förskola i Botkyrka som tar emot flest nyanlända barn. Sedan 2011 har förskolan arbetat med ett interkulturellt arbetssätt. Suheer Sherif är förskollärare på Örnen och förklarar vad det innebär. 

– Interkultur handlar om att ge utrymme för gränsöverskridande möten mellan olika kulturer, att uppmuntra allas olikheter och se dem som något som vidgar barnets världsbild. Samtidigt arbetar vi normkritiskt, med att inte placera barnen i olika fack utifrån deras kön, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning.

”De får det här tänket med sig, att alla har rätt att vara den de vill och att det är något bra att alla är olika.”

I praktiken kan det innebära att som förskolan Örnen följa den mångkulturella almanackan med högtider från hela världen. När KA är på besök är det dags för det kurdiska nyåret Newroz, den hinduiska färgfesten Holi och den kristna påsken. Högtiderna firas inte på något religiöst sätt, utan som ett tillfälle att ha det festligt och hitta på roliga saker som hör högtid­erna till. Men Suheer Sherif berättar att firandet av högtiderna ändå ibland rört upp känslor hos några av föräldrarna. Som när förskolan firade den muslimska högtiden Eid. 

– Då fick vi en del negativ respons från några föräldrar. Jag tror att det finns en rädsla för det som är okänt. Vissa föräldrar tycker att ”nu är vi i Sverige och då ska vi bara prata svenska och fira kristna högtider”. Då bjöd vi in till dialog och när vi visade hur vi firat högtiden blev många glada.

På förskolan Örnen är det normkritiska arbetet viktigt på flera plan, inte bara när det gäller religiös tillhörighet. Barnskötaren Suzana Sinanovic berättar att arbetet med att ifrågasätta normer har gjort att barnen respekterar varandra mer, och att de ibland själva stoppar konflikter som uppstår. 

– Jag har hört dem säga att ”nej, det är inget fel att han har klänning bara för att han är kille”. De får det här tänket med sig, att alla har rätt att vara den de vill och att det är något bra att alla är olika. 

Suheer Sherif håller med och tillägger: 

– Det interkulturella och normkritiska arbetet borde finnas på alla förskolor, inte bara de med barn med många olika etniciteter. Det här är en kunskap som alla barn behöver få med sig. Då skulle vi skapa ett mer tolerant samhälle. 

Förskolan Örnens fem tips för mer inter­kultur i förskolan

1. Tänk olikheter som en tillgång, som något berikande för förskoleverksamheten. 
2. Använd normkritiska och flerspråkiga barnböcker, och låt föräldrarna låna hem böckerna.
3. Följ den mångkultur­ella almanackan och upptäck världens olika högtider tillsammans.
4. Bjud in kvällsföreläs­are till förskolan, som genusvetare eller föreläsare inom antirasism. 
5. Våga gå utanför din komfortzon, och utmana dina egna fördomar!

Interkultur

Botkyrka kommun beslutade att införa interkultur som arbetssätt i de kommunala verksamheterna 2010. 
Interkultur innebär att olikheter mellan olika kulturer ses som en tillgång, men även att samarbete och utbyte främjas mellan olika grupper i samhället. 
Botkyrka var först i Sverige med en interkulturell strategi, men nu har flera kommun-er följt efter.