Vi talar alltför sällan om välfärdsarbetarna som de hjältar de faktiskt är. Brandmannen som lyfter ut en person ur en brinnande bil, barnskötaren som tröstar det lilla barnet som fått en bula i pannan på förskolan, måltidsbiträdet som gör specialkost till barnet med svår allergi, bussföraren som trots press och stress kör passagerarna säkert till jobbet. Alltför sällan tänker vi på att utan dessa människor stannar vårt land. Utan dem ingen räddningstjänst, ingen skola, ingen förskola, ingen möjlighet att ta sig till jobbet med buss.

Många av välfärdsarbetarna har det också extra tufft på sina arbetsplatser när de dagligen riskerar livet på jobbet för att rädda andra människor.

Exempelvis är det tuffa arbetsvillkor dygnet runt livets alla dagar att vara brandman. Dessvärre händer det att det sker olyckor, i värsta fall händelser som slutar med att den anställde skadas svårt eller till och med avlider.

Inom räddningstjänsten har dessvärre flera sådana olyckor skett den senaste tiden. Nyligen avled en brandman norr om Göteborg efter att ha blivit påkörd av en personbil när han i tjänsten skulle hjälpa till vid en trafikolycka.

I april omkom en annan brandman efter att ha skadats av en vajer på en olycksplats norr om Örkelljunga. I februari i år avled en brandman som blev påkörd vid arbete vid en trafikolycka i närheten av Sigtuna. För att sätta stopp för olyckor som dessa arbetar Kommunal för att brandmän ska få samma förstärkta skydd som bärgningspersonal får vid olycksplatser. Exempelvis vill förbundet att polisen får mer resurser så att de oftare kan komma tidigt till en olycksplats för att göra avspärrningar. I dag är det oftast räddningstjänsten som är först på plats.

För det är naturligtvis helt oacceptabelt att en anställd som säger adjö till familjen på morgonen aldrig mer kommer hem på grund att arbetet är så riskfyllt att personen avlider. 

Även om Sverige har förhållandevis få olyckor på arbetsplatser med dödlig utgång jämfört med andra länder, är varje olycka ett bevis på att mer måste göras för att se till att det aldrig händer igen. Ensamarbete, stress och för få kollegor är alla riskfaktorer som inte går att blunda för. De som riskerar livet för att rädda andra människor ska inte själva behöva dö i tjänsten.   

Illustration: Magnus Bard