Europadagen, den 9 maj, uppmärksammas i Stockholm med bland annat flera seminarier om EU.

Vid ett av dessa deltog Ylva Johansson, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs vd, Carola Lemne. Temat var ”Hotar EU den svenska modellen”, där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor istället för att staten ska bestämma genom lagar och föreskrifter.

Någon liknande modell finns inte utanför de nordiska länderna.

Carola Lemne tycker att den svenska modellen är hotad. Tillsammans med ledarna för LO, TCO och Saco har hon skrivit brev till EU-kommissionen och varnat för förslag där EU tar över parternas ansvar.

– Vi har 4,2 miljoner arbetstagare i Sverige. Av dessa omfattas 3,8 miljoner av kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Vi tycker att detta är en bättre modell än att politikerna ska bestämma villkoren, sa hon.

Carola Lemne berättade att arbetsgivare från andra länder inte förstår hur den svenska modellen fungerar eftersom de inte är vana vid att förhandla med facken eller att facken ska vara med och bestämma.

Samtidigt är dessa arbetsgivare nyfikna på hur det fungerar i Sverige med tanke på vårt lands höga produktivitet, goda konkurrensförmåga och att här är mycket få strejkdagar per år jämfört med andra länder.

Hon ger inte så mycket för kommissionens och politikernas löften om att respektera den svenska modellen när EU ska stifta sina lagar.

­­– Det är mycket av läpparnas bekännelse som inte betyder så mycket, säger hon.

Carola Lemne är bland annat kritisk till EU-regler om arbetstid och visstid som har tvingat fram ändrade lagar om dessa frågor i Sverige.

Karl-Petter Thorwaldsson måste som LO-ordförande lägga ner allt mer tid för att försvara den svenska modellen, inte minst i samarbetet med de andra fackförbunden i Europa.

Han är mest oroad över diskussionen om att EU bör lägga sig i lönerna och bestämma hur hur höga minimilönerna ska vara i varje land.

– Den diskussionen finns regelmässigt med på nästan varje möte vi har i Europafacket, säger han.

LO och övriga fack i Norden säger bestämt nej till att EU lägger sig i hur höga lönerna ska vara, detta tycker de att fack och arbetsgivare ska bestämma i förhandlingar mellan parterna.

Enligt Karl-Petter Thorwaldsson är det främst två orsaker till att lönefrågan är så het inom Europafacket.

– Dels så har de tyska facken tappat greppet om minimilönerna i landet. Därför har de krävt lagstadgade minimilöner. Och dels så har lönerna inte ökat som de borde i Östeuropa, så där vill facken ha EU:s hjälp att trycka upp lönerna.

Karl-Petter Thorwaldsson säger att det samtidigt finns en nyfikenhet på hur den svenska modellen fungerar.

– Vi har ju med vår modell världens högsta lägstalöner samtidigt som vi har en bra produktivitet och konkurrensförmåga.

Ylva Johansson vill svara både ja och nej på frågan om EU hotar den svenska modellen.

Ja, för att modellen inte passar in i hur det fungerar i andra EU-länder och för att dessa länder inte förstår hur arbetsmarknaden fungerar om inte politiker bestämmer villkoren.

Nej, för att det faktiskt går att försvara modellen trots att detta är ett ständigt pågående arbete som behöver utföras.

Ylva Johansson tycker att det blir fel perspektiv att säga att EU hotar den svenska modellen. Hon betonar att Sverige är en del av EU. Och att EU är en politisk sammanslutning som fattar beslut utifrån vilka väljarna har röstat fram som ska styra i varje lands regering och i EU-parlamentet.

– Den nuvarande svenska regeringen har lagt ned mycket kraft på att försvara den svenska modellen.

Det arbetet resulterade nyligen i ett nytt förslag från EU-kommissionen om nytt utstationeringsdirektiv. Förslaget ska garantera rätten lika lön för lika arbete, med stöd av kollektivavtal, när utländsk arbetskraft arbetar tillfälligt i ett annat EU-land.

– Det förslaget diskuteras nu för fullt. Jag har nästan dagliga kontakter med ministrar från andra EU-länder för att få stöd för detta förslag. Så visst har vi möjlighet att vara med och påverka, säger Ylva Johansson.