När Kommunalskandalen briserade och Anders Bergström avgick som förbundskassör, avslöjade KA att han haft hela 37 uppdrag i styrelser och kommittéer som han skulle tvingas avgå från. För vissa av styrelseuppdragen fick han arvoden, som höjde hans inkomst med cirka 380 000 kronor under 2014.

Men även de övriga i förbundsledningen har fått extrainkomster genom styrelseuppdrag.  Mest pengar, bortsett från Bergström, fick 2014 Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund som då hade 12 olika styrelseuppdrag utanför Kommunal, varav sex stycken var arvoderade.

Styrelseposterna har hon på Kommunals mandat.

Ett sådant uppdrag är styrelsen för Omställningsfonden, en fond som består av pengar som landets kommuner och regioner/landsting betalar in (0,1 procent av den totala lönesumman) och förvaltas av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt fackförbunden i offentlig sektor. Fondens uppgift är att stödja anställda som blivit uppsagda där omställningsavtalet kan tillämpas. Det här uppdraget gav Lenita Granlund 2014 drygt 48 000 kronor extra.

Är det rimligt att ledamöterna ska få styrelsearvoden när de sitter på mandat av sitt fackförbund, för att hjälpa sina medlemmar?

– Det här beslutet togs i styrelsen innan jag tillträdde, säger Omställningsfondens vd Lars Hallberg.

Omställningsfonden startade 2011. Det var på ett av de första styrelsemötena i fonden, i april 2011, som styrelsen själv fattade beslut om arvoden, uppger Lars Halberg.

2014 satt Lenita Granlund i styrelsen för LO-TCO Rättsskydd och fick drygt 10 000 kronor i arvoden. Hit går en del av medlemsavgiften för fackens medlemmar.

LO-TCO Rättsskydds vd Dan Holke tycker att det är rimligt att styrelseledamöterna får arvoden, eftersom det innebär ett visst ansvar. 


– De har ju ett personligt ansvar och kan bli skadeståndsskyldiga. Det är inte för tidsåtgången man får arvode utan för ansvaret. Men det är ju inga stora pengar vi pratar om, säger Dan Holke.  

Den här principen gäller i de flesta LO-förbunden. Vi har hämtat in uppgifter från samtliga utom Musikerförbundet som inte återkommit med svar.

Alla utom IF Metall och Pappers, gör som Kommunal och låter individerna få behålla hela sina styrelsearvoden, i stället för att de tillfaller förbundet helt eller delvis. I LO-ledningen är det precis som i IF Metall, att eventuella styrelsearvoden räknas av mot lönen från förbundet. Medan Pappers har ett system där man som Pappersledamot i en styrelse får behålla arvoden upp till två inkomtsbasbelopp (118 600 kronor enligt 2016 års inkomstbasbelopp).

Ordförande Annelie Nordström antydde i en intervju med Kommunalarbetaren, att det här kan förändras när nu regler och policys ska ses över. Men det finns inga planer på det just nu, säger Kommunals HR-chef Olle Ingemarsson.

– Det är inget som finns med vare sig i arbetet med åtgärdsplanen eller i stadgekommittén. Däremot är det inte omöjligt att det här också ses över, säger Olle Ingemarsson.

För övriga i styrelsen, ordförande Annelie Nordström och förste vice ordförande Per Holmström, handlar det om betydligt mindre pengar i styrelsearvoden. Annelie Nordström hade 2014 ett styrelseuppdrag som var arvoderat, i Folksam Liv. Per Holmström har haft tre uppdrag som gett arvode: i KPA Livförsäkring på cirka 90 000 kronor, i Kommunals a-kassa, som gav drygt 42 000 kronor, och en symbolisk summa från myndigheten Fideikommissnämnden, inkomståret 2014.

När Kommunalarbetaren senast i november frågade efter Lenita Granlunds lön, uppgav Kommunal att hon tjänade 69 000 kronor i månaden (828 000/år). Men både hon och de andra i förbundsledningen får i själva verket ett par olika tillägg från Kommunal, som gör att deras egentliga lön från förbundet är högre. De får ett så kallat beredningstillägg på nästan 40 000 kronor per år.

Det är ett lönetillägg som funnits för Kommunals förbundsledning i många år, enligt Olle Ingemarsson.

Varför får förbundsledningen detta tillägg?

– Det finns inget annat skäl än att det funnits väldigt länge. Det är den ordning som har varit, säger Olle Ingemarsson.

Lenita Granlund, liksom Per Holmström, har också efter en uppgörelse 2001 extra lön, på grund av att hennes pensionsålder då höjdes från 60 till 62 år, på sammanlagt cirka 36 000 kronor/år (fyra procent av lönen). Den här uppgörelsen omfattar också alla ombudsmän födda 1957 eller senare, som vid tillfället inte hade 10 års anställningstid.

I den beskattningsbara inkomsten, som 2014 var knappt 1,2 miljoner kronor för Lenita Granlund, ingår också semesterlön på knappt 10 000 kronor om all semester tas ut, och en del förmåner som är beskattningsbara, som till exempel garageplats och lunchsubvention.

Enligt Kommunals pressavdelning hade Lenita Granlund 2014 beskattningsbar inkomst på 975 000 kronor från Kommunal, när allt är inräknat.

Kommunalarbetaren har gett Lenita Granlund möjlighet att kommentera uppgifterna men hon har avböjt.