På mötet deltog även representanter från Vårdförbundet, ambulanssjukvården, polisen och räddningstjänsten. Under mötet presenterade de olika organisationerna sin bild av problemet och kom med förslag på åtgärder. Bara en dag senare, på lördagen, skedde en attack mot en ambulans i Stockholmsförorten Tensta. En eller flera gärningsmän ska kastat sten på ambulansen så att rutorna krossades. Som tur var gällde inte uttryckningen en akutpatient, och patienten kunde transporteras från platsen med färdtjänstbil.

Vårdförbundet lämnade under mötet in en lista med krav till regeringen, där bland annat skärpning av straffsatserna för hot och våld mot vårdpersonal ingick. Men Kommunal ser inte skärpning av det lagliga skyddet som den enda viktigaste frågan.

– Man bör se över lagstiftningen och en skärpning av det lagliga skyddet kan vara en väg framåt. Men när vi kommit så långt som till straffsatser så har vi ju redan misslyckats. Vi måste bygga bort hoten och våldet innan de händer. Till det krävs resurser, säger Mona Hjortzberg, ombudsman på Kommunal.

Hon pekar på ett exempel från Malmö där Räddningstjänsten Syd drastiskt minskat hoten och våldet mot sin personal genom förebyggande arbete. Genom bland annat en informationskampanj under 2015 med dörrknackning i utsatta områden och besök på skolor, minskade våldet och hoten mot räddningstjänstpersonalen från att ha varit ett stort problem till att vara nästan obefintligt.

Mona Hjortzberg menar också att det är viktigt med samverkan mellan de olika blåljusorganisationerna.

– Det handlar dels om hur man kan samverka vid uttryckningar för att göra arbetsmiljön tryggare. Den samverkan och rutiner finns inte över hela landet så den behöver ses över. Sen handlar det också om att vi kan samarbeta bättre i vår dialog med chefer, politiker och myndigheter.

Kommunal tog under mötet också upp att det måste finnas utbildning om hur hot och våld ska hanteras för att personalen ska kunna arbeta på ett säkert sätt.  

–Som det ser ut idag ingår inte hot och våld på utbildningarna till brandman eller ambulanssjukvårdare. Arbetsgivaren måste även ta sitt ansvar arbetsmiljömässigt. Man måste helt enkelt ge rätt förutsättningarna och vara förberedd innan det händer.

Över lag tycker Mona Hjortzberg att det var ett viktigt möte och att det är bra att så många olika organisationer samlas för att ge sin bild av problemet. Efter mötet var även inrikesminister Anders Ygeman positiv.

–Det finns ett stort engagemang från organisationerna att komma till rätta med det här. Vi fick många olika perspektiv, både det som förenar blåljuspersonalen men också skillnaderna i utmaningarna för de olika yrkesgrupperna, säger Anders Ygeman.

Vilka konkreta åtgärder ska regeringen ta för att minska hoten och våldet?

–Det handlar om flera saker. Det handlar om förebyggande arbete ute i stadsdelarna och en högre polisnärvaro. Vi ska också titta på forskning om hur man bäst utbildar personalen för att hantera hotfulla situationer. Vi ska även titta mer på hur det rättsliga skyddet är utformat.

Hur ser du på ett starkare rättsligt skydd för blåljuspersonal?

– Jag stänger inte dörren för det. Men vi måste titta på hur lagstiftningen är utformad och hur domstolsutfallen ser ut. Idag är det ju fängelsestraff på alla de här brotten, säger han.

Varför tror du att hoten och våldet mot blåljuspersonal ökat?

–Jag tror att det beror på en ökad social utsatthet. Vi har haft 10-12 år av växande klyftor, stigande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökad segregation. Och då är det inte så konstigt att det får den här typen av konsekvenserna. Den breda lösning är att vända den här utvecklingen.

Ett uppföljande möte om arbetet mot hot och våld riktat mot blåljuspersonal ska hållas längre fram.

Fotnot: Bilden är licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.