Kristina Ohlssons deckare har varit bland de mest läsvärda under senare år. Nu ger hon sig på skräckgenren. Tre oförklarliga försvinnanden där endast en av människorna kommer tillbaka dock svårt skadad, lockar till läsning.

Det börjar bra med många misstankar åt olika håll och mycket obehagliga saker som händer i en gammal prästgård. Persongalleriet är också bra tänkt, men det känns som att författaren inte litar på sin förmåga att skrämmas och vill skriva läsaren på näsan. Flera kapitel hade vunnit på att kortas och slutet hade vunnit på att jobbas om.