”Tillsammans får vi hjulen att snurra”
Michelle Jansson, 23-årig undersköterska på Ulrika servicehus i Linköping, berättar om sitt arbete:
”Vad jag älskar med mitt jobb, den frågan är inte särskilt svår. Jag tänker på fridfullheten som dröjer sig kvar från natten. Sen kommer skratten, som betyder att morgonen håller på att börja. Oavsett hur dagen tar form kan jag alltid lita på mina kollegor, tillsammans får vi alltid hjulen att snurra. Förklaringen är den goda kommunikationen.
Och den i grunden genuina respekten, som varken påverkas av att det står ’vårdbiträde’ eller ’sjuksköterska’ på namnbrickorna. Det är genom en sådan laganda, som ger utrymme för såväl yrkesperson som människa, vi blir som allra duktigast i arbetet med brukarna. Att lära känna varje brukare är både viktigt och berikande, alla har en egen historia och personlighet. Då kan jag skräddarsy omsorgen utifrån just den människan. Vad vill personen dricka till middagarna? Vilket bemötande behövs om just den här personen är ledsen? Ja, vi jobbar från hjärtat och då blir belöningarna också stora.
På terapitimmen smyger hemligheterna fram – vad skulle de göra om de vann en miljon? Allt från att dra till Hawaii, ligga och sola och dricka paraplydrinkar till att kanske hitta någon att hålla i handen. Det är för brukarnas skull som jag beger mig till jobbet, och det är tack vare dem som jag älskar att kliva över tröskeln varje gång.”