En del privata hemtjänstföretag menar att de nu kan tvingas lägga ned eftersom ersättningen för det extra arbetet är för låg, 175 kronor i månaden per vårdtagare. För det ska de vara redo att åka ut på larm mellan 07 och 22.

Lillemor Lång är Kommunals huvudskyddsombud för vård och omsorg. Hon tror att det blir bättre kontinuitet nu när den ordinarie personalen ska åka på larm. Det gäller både kommunal och privat hemtjänst. Kontinuitet är grunden i den så kallade Skönsmon-modellen, som KA skrivit om tidigare (läs bland annat här och här), som nu sprids i kommunen. Skönsmons hemtjänst har aldrig ingått i kommunens larmenhet utan har skött det själva.

– De såg att de äldre larmar mindre för att de känner sig tryggare. Så då har man vunnit något på det.

Lillemor Lång ser positivt på förändringen för den kommunala hemtjänstens del.

– Jag kan förstå att det blir kämpigare i företagen. Vi har ju rätt till heltid men det har man inte i de mindre privata. Risken kan vara att personalen får ännu sämre arbetstider och då har man ju inte vunnit på det.

Så risken blir att de privata får det sämre och de kommunala får det bättre?

– Ja, det blir det. Vi vill ju se till att våra medlemmar i privata företag också har det bra, vi vet inte än hur det kommer slå mot dem.

Förändringen gäller sedan den 1 oktober, och än har Kommunal inte fått reaktioner på den. Medlemmar i privata företag ska kallas till ett medlemsmöte.

Det finns också besparingar som drabbar både kommunal och privat hemtjänst. Till exempel får man inte längre ersättning för dubbelbemanning och att lämna medicin hos vårdtagare.

Enligt arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är det ovanligt att kommuner väljer att göra som Sundsvall, även om det förekommer i några kommuner till. Katarina Stistrup, konsult på avdelningen för Ekonomi och styrning på SKL, säger att det vanligaste är att larm läggs utanför hemtjänstuppdraget.

– Det är inte vanligt att man måste ha det. De flesta kommuner tycker att det är effektivare och säkrare att ha det samordnat i en speciell enhet, eller att man har det frivilligt.

Greger Bengtsson, ansvarig för äldreomsorgsfrågor på SKL, säger att Lov-företagen ofta är små till en början och då blir det svårt att planera uppdragen och dessutom ha personal tillgänglig som kan åka på larm.

– Ska man få det att fungera och få rimligt betalt för att vara stand by måste man vara relativt stor och ha många uppdrag.

Malin Larsson (S), ordförande i Sundsvalls socialnämnd, säger att syftet inte är att spara pengar, även om det blir en besparing att stänga ner larmenheten. Huvudskälet är att de äldre ska känna sig trygga med att det är deras egen personal som kommer när de larmar.

– Och det ska vara konkurrens på lika villkor, det är jättesvårt för kommunens hemtjänst att anpassa sin verksamhet och ekonomi när de har ansvar för alla larm.

Enligt SKL måste man vara ett ganska stort företag med många kunder för att detta ska fungera. Är det då rimligt att lägga uppgiften på de här företagen, som ofta är små?

– Det är inte vår uppgift att ta näringspolitisk hänsyn. Det är jättebra med småföretag men vi har inte fått pengar för att betala mindre företag mer.

Varför tror du att de flesta kommuner väljer att ha en enhet som sköter alla larm?

– De kanske inte har kommit så långt. Vi kanske är bland de första men fler kanske följer efter om de börjar jobba med Skönsmon-modellen.