Så vill regeringen minska sjukdagarna

– Om vi lyckas nå målet innebär det 80 000 färre personer sjukskrivna. Och kostnaderna blir 17 miljarder kronor lägre än vad prognoserna säger, förklarade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), vid en presskonferens på onsdagen (den 23 september).

Regeringen vill till varje pris inte få tillbaka de dramatiska sjukskrivningstalen Sverige hade i början på 2000-talet. Och prognoserna, om inget görs, pekar på att utgifterna ökar från dagens 32 miljarder kronor till cirka 50 miljarder 2019.

På 2000-talet lyckades Persson-regeringen också få ner sjuktalen, men i stället blev fler förtidspensionerade. För att undvika samma scenario denna gång sätter regeringen också upp ett mål för sjukersättningarna (motsvarar förtidspension) att antalet nybeviljade ersättningar ska hålla sig enligt prognosen på cirka 18 000 nya ersättningar varje år.

Regeringen presenterar ett åtgärdspaket, men mycket är fortfarande oklart.

– Själva poängen är helheten. Vi skruvar i flera olika delar samtidigt. Vi är övertygade om att det går att vända utvecklingen, sade Annika Strandhäll.

Kvinnor är betydligt mer sjukskrivna än män, vilket regeringen tar fasta på. Bland annat ska föräldraförsäkringen bli mer jämställd, något som ska utredas.

Nästa år presenteras också en ny arbetsmiljöstrategi, som ska utgå från ”det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter”.

Arbetsgivarna ska förmås ta större rehabiliteringsansvar genom att de som sköter sig ska uppmuntras ekonomiskt.

Vad händer med de arbetsgivare som inte sköter sig?

– Jag får ofta frågan hur sanktionsskalan ska se ut, men vi resonerar inte i de termerna, utan snarare handlar det om att vi vill premiera de arbetsgivare som tar ansvar.

Regeringen vill också inleda försök med att kräva läkarintyg tidigare än dagens sju dagar.

Hur och vilka som berörs av detta är ännu inte klart.

Psykiatriska diagnoser är numer den vanligaste orsaken till sjukskrivning och står för 42 procent av det totala antalet sjukskrivningar.

Primärvården ska därför ges ökade resurser för att bättre kunna möta unga med psykisk ohälsa.

Den sektor där sjuktalen är högst är kommuner och landsting och två av tre av alla sjukskrivna är kvinnor. Förutom lärare och socionom är undersköterska en av de yrkesgrupper som utmärker sig.

Hur mycket handlar detta om att det behövs mer resurser till kommuner och landsting?

– Det är svårt att uttala sig om det med säkerhet, men historiskt har vi sett att de sociala och organisatoriska faktorerna kan vara väl så viktiga som resursfrågan, sade Annika Strandhäll.