– Det är pengar som behövs. Landstingen har haft en väldigt stor kostnadsökning, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommer pengarna användas till personalförstärkningar?

– Det är svårt att säga. Det paradoxala just nu är att landstingen både har personalbrist och problem med bemanningen. Men pengarna kommer nog snarare täcka upp för de ökande kostnaderna.

Kommunals ordförande Annelie Nordström är tydlig med vad hon tycker att pengarna ska användas till.

– Nu ligger ett stort ansvar på landstingen att använda pengarna för att råda bot på undersköterskebristen, kommenterar hon i ett pressmeddelande.

Statsbidragen till kommunerna minskas med 148 miljoner kronor från 2017. Minskningen ska vägas upp av att kommunerna tillåts höja avgifterna för hemtjänst, något som SKL är kritiska mot.

– Man blir mer eller mindre tvungen att höja taxorna i kommunerna för att det inte ska bli mindre pengar, säger Annika Wallenskog.

Regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att göra en tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Tillsynen ska göras utifrån stress och möjlighet till inflytande och deltagande i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oklart om de tillförs några extra resurser för det och i så fall hur mycket.



Samhall får extra resurser för att kunna anställa fler personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Det handlar om 300 miljoner kronor 2016 som beräknas resultera i 1000 extra platser. Därefter satsas 400 miljoner årligen från och med 2017.

Skatteverket får i uppdrag att utreda om det går att utveckla systemet med personalliggare till fler branscher, för att komma åt svartarbete och social dumpning.

Jämställdhetsbonusen har visat sig ha en liten effekt på jämställdheten. Därför avskaffas den från och med 2017, och ersätts av den tredje öronmärkta ”pappamånaden”. 
Regeringen föreslår också en satsning på arbetslivsforskning om bland annat arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken och kvinnors arbetsrelaterade ohälsa, på 10 miljoner kronor 2016 och 20 miljoner årligen 2017 och 2018.

Budgetförslaget antas i riksdagen i december, förutsatt att den så kallade decemberöverenskommelsen håller. Enligt överenskommelsen ska de borgerliga partierna lägga ner sina röster, så att regeringens budget går igenom trots att S, MP och V som varit med och förhandlat fram budgeten 

inte har majoritet i riksdagen.

Tidigare kända satsningar i budgeten

Fler utbildningsplatser på komvux, yrkesvux, folkhögskola och yrkeshögskola. Totalt handlar det om 12 000 platser årligen under mandatperioden (läs mer här).
200 miljoner kronor för att höja kompetensen för personalen inom äldre- och funktionshinderomsorgen (läs mer här).
Möjligheten för arbetslösa över 25 år att få ta del av studiemotiverande kurser på folkhögskola förlängs. Det ska också bli möjligt att läsa kurser inom bristyrken på folkhögskola som en del av jobb- och utvecklingsgarantin.
Avvecklingen av fas 3 startar under hösten 2015 och ersätts av bland annat extratjänsterna i välfärden, som var en satsning i vårbudgeten. Nya anvisningar till fas 3-platser stoppas (läs mer här).

Fritidshemmen får 250 miljoner kronor nästa år för att öka bemanningen och minska barngrupperna (läs mer här).

Den bortre parentesen i sjukförsäkringen, som innebär att det finns en gräns för hur länge man får vara sjukskriven, tas bort i februari 2016 (läs mer här).
Krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor för nystartsjobb införs från och med 2017 (läs mer här).