29 procent av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund, enligt SCB. Med det menas här att man antingen är född i ett annat land eller har minst en förälder som är född i ett annat land. Men bland medlemmarna i Kommunals sektionsstyrelser är siffran lägre. En enkätundersökning som KA har gjort med Kommunals lokala sektioner visar att 12 procent av ledamöterna har någon form av utländsk bakgrund. Andelen utlandsfödda är 7 procent. 261 av 353 sektioner svarade på enkäten.

Hur många av Kommunals medlemmar som har utländsk bakgrund är det ingen som vet. Men det är många. Enligt en rapport från Kommunal från 2013 är omkring en fjärdedel av personalen inom äldreomsorgen födda utomlands. I Stockholm rör det sig enligt samma rapport om hälften. Det syns också i KA:s undersökning – storstädernas sektioner har större andel ledamöter med utländsk bakgrund än på mindre orter.

 

LÄS ÄVEN: ”För få vill engagera sig”

 

En sektion där många ledamöter har utländsk bakgrund är barn- och ungdomssektionen i Halmstad. Där är nästan hälften av styrelseledamöterna födda utomlands.

– Vi har verkligen jobbat med det medvetet och tack vare det kan vi hjälpa medlemmarna på ett helt annat sätt. Det är guld värt, säger ordföranden Eva-Lena Jacobsson.

Runt ett traditionellt svenskt kanelbullefika och kaffe med mjölk träffar vi Tomislav Medved, född i Slovenien, Ana-Valeria Mermege, född i Rumänien och Anna Henkulj, född i Serbien. Utöver dessa finns styrelsemedlemmar med finskt och thailändskt påbrå och ytterligare en från före detta Jugoslavien.

Tomislav, Ana-Valeria och Anna är alla eniga om att de som ledamöter och fackligt aktiva kan tillföra något till fackstyrelsen som en svenskfödd inte kan. Anna Henkulj berättar:

– Även kroater och bosnier förstår när jag pratar serbiska. Jag förklarar ofta för medlemmar vad det innebär att vara medlem. Många gånger tror de att om man är medlem så är man inte bara medlem i förbundet, utan även i a-kassan. Då får jag förklara – på deras språk – att det inte är samma sak.

 

LÄS ÄVEN: Så vill Kommunal öka mångfalden

 

Tomislav fick på sistone hjälpa en yngre medlem som talade dålig svenska. Tack vare kroatiskan kunde de mötas:

– Han tyckte att det var en trygghet att han med hjälp av mig kunde förklara sig på jobbet, då kunde han byta språk och jag förstod vad han sa. Det är ju inte meningen att man ska prata ett annat språk på arbetsplatsen, men det blir en brygga över till bättre förståelse och missförstånd kan klaras upp.

Sektionerna har även fått specificera vilka delar av världen som deras utlandsfödda styrelsemedlemmar kommer från. I de sektioner som svarade på frågan är 40 personer födda utanför Europa, medan 106 personer är födda i något av de andra nordiska länderna. Det är dock många sektioner som inte har specificerat ursprung, men det ger en fingervisning om att en minoritet av de utlandsfödda kommer från länder utanför Europa.

Att det ser ut som det gör runt styrelsebordet på barn- och ungdomssektionen i Halmstad är ett resultat av medvetet arbete.

– Vi har hela tiden tänkt på det när vi har varit ute och värvat förtroendevalda, säger Eva-Lena. Vi blir ju fler och fler invandrare, så då har vi sökt efter det. Sedan blir man mer och mer medveten i takt med att man får in fler personer med utländskt påbrå i styrelsen. 

Det gör en sektion

Kommunals 513 000 medlemmar är uppdelade geografiskt i 13 avdelningar. Varje avdelning har ett visst antal sektioner.
Kommunal har nu 317 sektioner, när KA gjorde enkäten var antalet betydligt större.
En sektion ska bland annat hjälpa till med försäkringar, löneförhandlingar och enskilda medlemsärenden.