Heltid – men till vilket pris?
Kommunal vill se ett centralt avtal om allas rätt till heltid. Men i Nynäshamn, som för snart tio år sen införde heltid med buller och bång, tvekar man om fortsättningen. Vi reste dit för att reda på varför.
– Det pågår en diskussion bland medlemmarna om vi ska ha det kvar, säger Annica Nero, facklig företrädare för Kommunals förhandlingsteam i Nynäshamn.
Kommunalarbetaren åkte till Rosengården, ett stort äldreboende i Nynäshamn, där facket samlat flera av arbetsplatsombuden inför vårt besök. Vi träffas i ett av de stora dagrummen på äldreboendet, och ganska snart går diskussionens vågor höga. Alla är överens om att rätt till heltid i sig är bra, men kring resten är meningarna delade.
– Jag tycker att det är bra att man kan välja ett eget schema men det här med timbanken fungerar inte, säger Sonja Lindqvist, arbetsplatsombud inom hemtjänsten.
I Nynäshamnsmodellen ingår att anställda kan ligga plus eller minus i arbetstid, och detta leder till problem. Har man för mycket minus blir man återbetalningsskyldig. Den som ligger över 80 timmar, blir av med överskottet utan ersättning.
Och personal med för många plustimmar, även under taket, kan bli lediga mot sin vilja, när för många valt att jobba samtidigt. Sonja Lindqvist beskriver hur hon ibland måste vara ledig när hon tänkt jobba och då ryker de eventuella plustimmar hon samlat ihop.
En annan sak som ställer till problem är att en del pass är så korta, så att de anställda inte kommer upp i den sysselsättningsgrad som krävs. Då väljer många i stället att ta en fridag, för att inte hamna på minus i systemet. Tanken med de nio fridagarna varje månad är egentligen att den anställde själv ska kunna styra över dem.
Undersköterskan Margareta Karlsson, som arbetar på Rosengården, var med när heltidsmodellen startade. Hon är i stort sett positiv trots bekymren.
– Jag tycker den ska vara kvar. Hos oss fungerar det, säger hon.
Samtidigt finns det sådant som kan bli bättre, anser även Margareta Karlsson.
– Jag som var med i projektets begynnelse trodde nog att det skulle bli något annat. Till exempel en personalpool där det finns tillräckligt mycket personal.
För trots poolen som var något av kärnan i projektet, är det enligt Kommunal svårt att få in vikarier.
Christina Edström, även hon på Rosengården, är också övervägande positiv och vill ha kvar avtalet, fast med förbättringar. Hon tycker att det blivit mycket helgarbete.
– Det är redan många som jobbar varannan helg. Det blir så per automatik när man måste ta extrapass, säger hon.
Grundproblemet, påpekar Kommunals Annica Nero, är att grundbemanningen är för dålig.
– En schyst bemanning är a och o för att det här ska fungera. Men som det ser ut nu måste cheferna hålla budget och tänka på de ekonomiska ramarna och då blir det inte bemannat ordentligt.
Modellen utvärderades första gången efter att projektet permanentats 2008 och andra gången 2011. Docent Paula Liukkonen engagerades och det mesta i den första utvärderingen var positivt, men den andra tre år senare visade att den ekonomiska nyttan av projektet inte alls var bestående. I dag är Paula Liukkonen mycket kritisk till att inte fler ordentliga utvärderingar har gjorts.
– Sådana här stora förändringar kan inte utvärderas så här snabbt. Man har slarvat med utvärderingen i Nynäshamn, säger hon.
Dessutom har hon insett något hon inte såg då, och som inte var möjligt att se med detsamma. Med tiden ökar behovet av vikarier och därmed kostnaderna.
– Orsaken är helt enkelt att när man får en annan anställningsform, då får man anställningstrygghet och vågar vara sjuk och ledig. Och då måste man anställa fler timvikarier, säger hon.
Hon har studerat ett antal kommuner som infört heltid och kommit fram till att en tillsvidareanställd på heltid i genomsnitt har 30-35 procents frånvaro medan en som är visstidsanställd har 5-10 procents frånvaro.
Det räcker inte att finansiera enbart ökat antal heltidsanställda utan finansieringen ska täcka kostnaderna för ett nytt frånvaromönster och ökat antal vikarier samt högre kostnader för personaladministration och övrig internservice, förklarar Paula Liukkonen.
Enligt Kommunal har antalet timvikarier ökat. Och man tror att de korta passen och de delade turerna blivit fler.
Facket har skickat ut en enkät till medlemmarna för att få svart på vitt, men resultatet är inte klart.
Anna Ljungdell (S), Nynäshamns kommunalråd, är sjukskriven. Ola Hägg (S), ordförande i socialnämnden bemöter kritiken så här:
– Vår bild är att det tvärtom är färre timvikarier nu. Och det tillförs resurser. Det skulle vara billigare att till exempel ta bort bemanningscentrum, men jag vill träffa Kommunal innan jag ger fler kommentarer, säger han.
Ingen av dem vi träffar på Rosengården vill bli av med rätten till heltid, det påpekar de flera gånger.
– Men det måste modifieras, säger Sonja Lindqvist i hemtjänsten.
Så här fungerar Nynäshamnsmodellen
1. Som nyanställd får man 100 procent. Sen får man önska hur hög sysselsättningsgrad man vill ha. Man kan välja att gå upp eller ner i sysselsättningsgrad en gång per år.
2. Alla anställda lägger in önskat schema i Timecare en gång per månad.
3. Efter det sker så kallade diffkorrigering, då ens pass ska överensstämma med sysselsättningsgrad och bemanningsbehov. Det leder till att många får byta pass, lägga in fler eller färre timmar och så vidare.
4. Då kan uppstå minus eller plus i timbanken, som senast måste korrigeras vid 40 minus respektive 80 timmar plus.