– Att kommunernas arbete med heltidsfrågan ger resultat är bra av både jämställdhetsskäl och för att möta rekryteringsbehoven i välfärden, säger SKL:s vd, Håkan Sörman, i ett pressmeddelande.

Men i rapporten ingår inte timanställda, vilket Kommunals ordförande Annelie Nordström kritiserade vid SKL:s seminarium på fredagen.

­ – De mallar sig för mycket. Här har man glömt bort en massa visstidsanställda. Och skulle man dela upp siffrorna mellan arbetare och tjänstemän så blir siffrorna helt annorlunda,

sade Annelie Nordström.

De som har vikariat och får månadslön ingår i siffrorna, men inte de som är timavlönade. 2014 hade kommunerna drygt 128 000 timavlönade, vilket är 15 procent av det totala antalet anställda.

Det finns en beskrivning av hur det ser ut i olika verksamheter i kommunerna. Och där framgår tydligt att andelen som jobbar deltid är som högst inom äldreomsorg och LSS-verksamhet, följt av förskola och skolbarnomsorg, de sektorer där högst andel kommunalare arbetar.

I gruppen omsorg om äldre och funktionshindrade ligger medianvärdet i andel som jobbar heltid på 40 procent. Att jämföra med till exempel gymnasieskola och komvux, där motsvarande siffra är 75 procent.

Enligt SKL arbetar 64 procent av de kommunanställda månadsavlönade nu heltid.

Mest heltid finns i Kiruna och i Falun har heltidsarbetandet ökat mest under den här perioden, enligt rapporten.

I de kommuner där det är som lägst andel heltidsarbetande är det 15 procent i vård och omsorg som jobbar heltid.

Av rapporten framgår inte hur stor andel av kommunerna som har infört rätt till heltid.

SKL har också tagit fram jämförelsesiffror med andra branscher över hur stor andel som är ofrivilligt deltidsarbetande. Enligt de siffrorna är det en högre andel ofrivilligt deltidsarbetande inom handel och hotell/restaurang än inom utbildning och vård och omsorg.

Fakta: SKL:s rapport

75 procent av de månadsavlönade har en heltidsanställning i botten.

64 procent av de månadsavlönade arbetar heltid.

81 procent av männen jobbar heltid, 60 procent av kvinnorna.

Andelen anställda som vill jobba mer är 23 procent på hela arbetsmarknaden.

Inom vård och omsorg vill 20 procent ha mer arbetstid, utbildning 21 procent, handel 28 procent och hotell/restaurang 33 procent.

Källa: SKL och SCB