Hemtjänsten i Skönsmon i Sundsvall införde för några år sedan ett nytt arbetssätt, där minutstyrningen togs bort och medarbetarna och brukarna tillsammans fick större inflytande över hemtjänstens innehåll. Skönsmon har blivit idealbilden för många som vill förändra hemtjänsten och har lyfts upp av såväl politiker som Kommunal. Kommunalarbetaren har också besökt Skönsmon och skrivit flera artiklar om arbetssättet (läs dem här och här.)

Annelie Nordström inledde ett seminarium på onsdagsmorgonen med att berätta att hon efter ett blogginlägg om den minutstyrda, pressade hemtjänsten, fick en kommentar från ett arbetsplatsombud i Skönsmon.

– Han skrev ”sådär är det inte hos oss!” Och i Skönsmon har jag sett något annat. Det måste finnas ett sätt att främja kvalitet på riktigt, säger Annelie Nordström.

Och nu visar en studie att det nya arbetssättet verkligen har inneburit förbättringar för medarbetarna, såväl chefer som biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. Studien har gjorts av Peter Daneryd, forskare på Forum för health policy, på uppdrag av Kommunal och fackförbundet Vision, som organiserar chefer och biståndshandläggare. Totalt har 37 personer intervjuats – och resultatet är tydligt.

– Antalet larm har minskat över tid, brukarnöjdheten blir bättre, korttidssjukfrånvaron lägre, andelen vikarier lägre, svaren på medarbetarenkäten bättre, kostnaden per timme lägre och budgetresultatet bättre, säger Peter Daneryd.

Studien visar också att cheferna upplever att de fått mer tid till att vara just chefer. Sådant som schemaläggning och att skaffa vikarier sköter personalen. Men det har ändå blivit lugnare.

– Vi har mycket luftigare scheman och inga tider utsatta, så vi kan möta kundernas variation på ett helt annat sätt. Vi mäter kontinuitet varje månad. Nu träffar kunderna i snitt 10,5 personer varje månad, förut var det 25,5, berättar Ann-Charlotte Johansson, undersköterska som jobbar i Skönsmons hemtjänst och har varit med från start.

Tidigare var arbetsmiljön sämre och arbetet stressigare.

– Kunderna tyckte att vi var väldigt stressiga, vi inte hade inte tiden utan vi fick ta tid från andra vårdtagare, säger hon.

Nu ska Skönsmon-modellen rullas ut i hela Sundsvalls kommun. Det innebär en större utmaning än att bara införa det på en enhet, poängterar Peter Daneryd. Studien visar också att det behövs mer resultatmätning. Fackliga företrädare som har intervjuats har pekat på risken att medarbetare inte berättar om sådant som inte fungerar eftersom det har blivit en sådan uppmärksammad framgångssaga. Peter Daneryd tror att modellen kan användas i fler kommuner, men att man måste titta på varje kommuns speciella förutsättningar.

– Det har funnits ett antal framgångsfaktorer i Skönsmon, men jag tror att de finns på andra platser också. Det är viktigt att vaska fram dem så att man kan skapa en jordmån.

Annelie Nordström menar att samhället är fast i en kultur av ekonomistyrning när det handlar om hemtjänsten, och att fokus måste flyttas. Hon poängterar att äldreomsorgen blir allt viktigare i takt med att fler äldre bor hemma och är i behov av hemtjänst.

– Vi vet också att alldeles för få har lust att utbilda sig till undersköterska. Gång på gång har vi kommit fram till att det är i mötet mellan undersköterskan och den äldre som hemligheten finns. Om det får vara vägledande för resten, för ersättningssystem, uppföljning, ledning, hela skiten, då kan det bli bättre, säger Annelie Nordström.

I kommuner med många privata företag menar många att det behövs en kontroll och styrning uppifrån för att säkerställa att företagen gör det de ska och inte fuskar eller har dålig arbetsmiljö. Men Annelie Nordström tror att Skönsmon-modellen kan tillämpas även på privata företag.

– Arbetsmetoden som sådan har inget att göra med vem som är utförare. Hur man kontrollerar att företagen använder metoden på rätt sätt, det måste ju gå till på ungefär samma sätt som man kontrollerar i de egna leden. Men sen är ju vi från Kommunal väldigt tydliga med att oseriösa företag har inget i skattefinansierad verksamhet att göra.