Sanna minns att hon redan som tio­åring ofta låg i sängen och hade fruktansvärt ont i magen. Och det blev inte bättre med tiden.

– Till slut gick jag till läkare och sa ”det här går inte längre”.

Hon blev grundligt utredd, med gastroskopi och många blodprov, och fick diagnosen IBS. Men de behandlingar som läkarna föreslog hjälpte inte. Magen gjorde lika ont ändå.

Tills en dag när en arbetskamrat hade med sig ett paket. Det var en bok som beskriver Fodmap-metoden. Den går ut på att utesluta vissa typer av kolhydrater, som personer med känslig mage kan bli dåliga av. Snabbt ställde Sanna om till en helt ny kost, som inte alls liknade det hon åt förut. Bort med mjölk och annat med laktos, bort med de älskade äpplena och mycket annan frukt och grönt, bort med godis.

Och bort med vetemjöl – hur gör man då när bakning är ens stora intresse? Hemma i köket i Stenungsund började Sanna experimentera med mandel­mjöl och glutenfria mjölmixer. Det är svårt att få det bra, tycker hon.

– Det blir kompakt och väldigt mastigt.

Svårast av allt var ändå att laga mat utan vitlök.

– Jag är verkligen en vitlöksfantast! säger Sanna.

Att äta utanför hemmet kräver lite eftertanke när det är så mycket man inte kan äta.

– Det är särskilt svårt när man är bortbjuden.

Till jobbet i hemtjänstens nattpatrull tar Sanna med sig glutenfritt bröd och morötter. Förut åt hon mycket godis på jobbet, men det var inte så svårt att sluta som hon trodde.

Det som gjorde att hon orkade genom­föra förändringen var att resultatet kom så snabbt. Hon blev omedelbart bättre, och efter ett par veckor försvann besvären i stort sett helt.

– Det är något av det bästa jag gjort! säger Sanna.

Med tiden försvann också mycket av suget efter mat hon inte tål. Hon är fascinerad av hur man kan påverka hjärnan:

– Tänker man ”den kakan kommer att göra mig jättedålig”, då försvinner suget!

Sanna genomförde förändringen helt på egen hand. Senare har hon förstått att man bör få hjälp av en dietist. En dietist skulle också ha betonat hur viktigt det är att återinföra mat. När man har uteslutit all riskabel mat en period, bör man syste­matiskt prova att äta saker igen, för att komma fram till vad man tål. Om man utesluter mycket mat under lång tid finns risk att man inte får i sig den näring man behöver.

Sanna vågade inte riktigt återinföra mat. Risken är ju att man får hemskt ont i magen igen. Men Sanna har fått hjälp från ett lite oväntat håll: Från barnet som växer i hennes mage. För när hon blev gravid blev hon så vansinnigt sugen på vissa saker.

Hon berättar om dagen när hon åkte och köpte de där saltlakritsarna hon längtat så efter, och om hur glad hon blev när hon kunde äta dem.

Nu har hon återinfört en hel del mat, och lärt sig vilka mängder hon tål.

– Lite vitt bröd funkar, lite vanlig mjölk, en bit vanlig kaka. Men jag har fortfarande svårt för lök.

Magens funktion kan förändras en hel del när man är gravid, så vad hon kommer att tåla när barnet är fött, det vet hon inte. Hon bekymrar sig inte heller.

– Jag syndar nu när jag kan. Jag behöver ju inte tänka på vikten heller, säger Sanna.

Säger hon och hugger in på den gudomligt goda kladdkaka hon nyss bakat. På vanligt vetemjöl.

Sanna Nilsson

Bor: Stenungsund.
Yrke: Undersköterska.
Familj: Sambon David, hunden Sune.

Detta är IBS

IBS (Irritable bowel syndrome) är en tarmsjukdom som kan ge uppblåst mage, gaser, magknip, förstoppning och diarré.
Mellan 10 och 20 procent av Sveriges befolkning tros ha IBS.
Det finns ingen bot mot IBS, men ett antal metoder som kan lindra symtomen. Till exempel vissa läkemedel, fysisk aktivitet, kostfiber, probiotika, kognitiv terapi, stresshantering och avslappning.