”Jag har inte fått någon utbildning för att utföra en undersköterskas uppgifter. (…) Jag har inte gått någon utbildning, jag har bara lämnat in prov. (…)”

Så säger en av de före detta anställda på hemtjänstföretaget Jome i Södertälje, som åtalats misstänkt för grovt bedrägeri, i polisförhör. Som KA berättade i januari 2014 så misstänkte både kommunen och polisen att en del av fusket handlat om undersköterskeutbildning inom ramen för Omvårdnadslyftet. Ett stort antal anställda på Jome hade tagit långt fler poäng än normalt på kort tid.

I maj 2014 anhölls två anställda på företaget Kompetensutvecklingsinstitutet, KUI, misstänkta för osant intygande. I september avskrevs misstankarna. Men för den som läser förundersökningen framstår det som tydligt att anställda på Jome har fått betyg utan att ha de kunskaper som krävs. I förundersökningen skriver polisen också att regelverket är otydligt:

”Någon klar och entydig bild av hur validering, undervisning och betygsättning gått till har inte framkommit vid förhören. En stor del av betygsättningen har skett genom validering. Klara regler för hur validering ska gå till och dokumenteras saknas.”

En källa inom utredningen säger till KA att det är uppenbart att det fuskats, men att det inte gick att bevisa.

– Vi var ju och pratade med Skolinspektionen och de blev nog rätt tagna på sängen av det här, säger källan.

När misstankarna mot de två anställda på KUI lagts ner, inledde Skolinspektionen en egen granskning av företaget. I början av 2015 kom den fram till att det inte fanns några oegentligheter. Men den tillsynen hade gjorts av en annan sorts verksamhet, i en annan stad. Likadant var det när utbildningsföretaget Medlearn granskades för liknande misstankar förra året. Det friande beslutet sade ingenting om det som anmälan handlade om. Det beror på att det inte går att granska en verksamhet som inte längre existerar. Dessutom behöver inte privata utbildningsanordnare spara betyg och underlag till betyg.

Att privata företag kan få betygsrätt infördes 2011. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuades av KA i september förra året och var mycket skarp i sin kritik mot systemet, som hon menar öppnar upp för fusk.

– Det här systemet är svårt att utöva tillsyn över och jag tycker att man måste ställa sig frågan om det är ett lämpligt system, sade Ann-Marie Begler till KA i september förra året.

Nu har SVT avslöjat att kritik riktas mot ytterligare ett utbildningsföretag, Miroi, för undersköterskeutbildningen som de bedriver i Uppsala (se länk). Där handlar kritiken om att lärarna inte varit på plats och saknar kunskaper om ämnena de undervisar i.

Och i höst ska Skolinspektionen granska 10 utbildningsanordnare med betygsrätt. Granskningen kommer att rikta in sig på utbildningar som bedrivs på uppdrag av exempelvis Arbetsförmedlingen.

– Vi kommer att fokusera på dem, för då finns det egentligen ingen huvudman i skollagens bemärkelse. Utbildningsanordnaren har ansvar som motsvarar en huvudmans när det gäller de regler som ska följas, men det är en typ av verksamhet som inte följs upp i så stor utsträckning i dag, och det är lite otydligt vad som gäller, säger Björn Ljung, utredare på Skolinspektionen.

I direktiven till tillsynen står det att verksamheten lätt hamnar mellan stolarna när det gäller utvärdering och uppföljning. Skolinspektionen konstaterar också att det saknas en övergripande bild av hur omfattande betygssättningen hos privata utbildningsanordnare är, och hur den går till. Yrkesutbildningar inom vård och omsorg lyfts särskilt fram. Myndigheten poängterar att det kan få allvarliga följder om det rekryteras personer till arbeten de egentligen inte är kvalificerade för.

I urvalet av vilka utbildningar som ska granskas lyfter Skolinspektionen fram några riskfaktorer som kan peka på att granskning behövs. En sådan är om företaget har ovanligt hög rörelsemarginal. Rörelsemarginalen är det som blir över av omsättningen till skatter, räntor och vinst, när kostnaderna har betalats.

Skolinspektionen räknar en rörelsemarginal på över 15 procent som en risksignal. Flera av utbildningsanordnarna har en rörelsemarginal på över 30 procent, ”vilket är mycket ovanligt i annan typ av utbildningsverksamhet”, skriver Skolinspektionen.

Det är ännu inte klart vilka tio företag som kommer ingå i granskningen.