Oklart ursprung

 Ofta anges Haymarketmassakern i Chicago 1886 som startskottet till demonstrationer på första maj. Demonstranter och polis sköts ner och en bomb kastades in i folkmassan. Men att det är till minne av det vi demonstrerar för på första maj kanske inte stämmer.

– Källor tidigare än 1970-talet nämner det inte som en anledning. Snarare handlar det om manifestationen för åttatimmarsdagen under andra internationalen i Paris 1890. Arbetarrörelsen i USA kampanjade också för åttatimmarsdagen första maj, som där var en klassisk dag för omförhandlingar av kontrakt, säger samhällsforskaren Magnus Wennerhag vid Södertörns universitet.  

Rekord på 80-talet

Flest första maj-demonstranter i Sverige var det i början av 1980-talet. 1981 och 1982 ska det ha varit över 800 000 deltagare över hela landet.  Men under årtiondet sjönk de siffrorna rejält.

Världen över

Första maj firas av partier, fackföreningar och vänsterorganisationer över hela världen.  I många länder som haft socialdemokratiskt styre sedan andra världskriget har första majdemonstrationer lockat allt färre deltagare. Men i Sverige fortsätter vi demonstrera.

Vad demonstrerar man för idag?

I sin forskning genomförde Magnus Wennerhag 2010-2012 en enkätundersökning, med frågan om varför man deltar idag. Han trodde att flest skulle svara att de gör det för traditionens skull.

– Men det vanligaste svarsalternativet var att man ville protestera mot den borgerliga regeringen, säger han.

Vinst

Mellan 1890 och 1920 dominerar kravet på ”8 timmars arbete, 8 timmars fritid, 8 timmars vila” på de fladdrande fanorna.  1919 fattade riksdagen beslut om att införa åttatimmarsdagen som normalarbetsdag.