Rättegången mot hemtjänstföretaget Jome, där 32 personer åtalas för grova bedrägerier mot Södertälje kommun och Arbetsförmedlingen, rullar på. På onsdagen var det dags för advokaterna till de sju personer som pekas ut som huvudmän att lägga fram sin sakframställan. Flera av advokaterna menar att de påstådda brotten inte faller under grovt bedrägeri, som åklagarna hävdar, utan under bidragsbrottslagen.

– Om rätten beslutar att det rör sig om bidragsbrott, så kan inte rätten döma för det. De kan inte döma för något som inte åklagarna påstår. Det har inte så mycket med bevisningen att göra utan är en ren rättsfråga. Om rätten yrkar att avvisa bevisningen så kan vi gå till pläderingar på en gång, säger Johan Erikssson, advokat till en av de åtalade.

Pläderingarna är det som sker i slutet av en rättegång, där åklagarna och försvararna sammanfattar bevisning och motbevisning. Det är också då som åklagarna yrkar på vilket straff de anser ska utdömas.

Johan Eriksson lämnade under sin sakframställan in ett yrkande om att rätten ska ta ställning till vilken lagstiftning som gäller. Om rätten går på försvarets linje skulle bevisningen alltså inte ens gås igenom, menar Johan Eriksson. Det skulle även få andra konsekvenser: maxstraffet för brott mot bidragsbrottslagen är fyra år, medan maxstraffet för grovt bedrägeri är sex år. Enligt den huvudåtalade vd:ns advokat Carl-Johan Malmberg skulle det innebära att hon inte längre kan hållas häktad. Dessutom menar han att det då inte är straffbart att låta bli att göra något – exempelvis att inte anmäla att en brukare har fått ett minskat behov av hemtjänst. Det är det enligt bedrägerilagstiftningen.

Men kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson säger att de i så fall skulle kunna justera åtalet.

– Det utesluter inte att vi fattar ett annat beslut om tingsrätten uppfattar att bidragsbrottslagen är tillämplig. Då får vi sätta oss ner och titta på den bevisning vi har utifrån det, säger Kristina Lindhoff Carleson.

Men enligt henne faller åtalet mot Jome inte under bidragsbrottslagstiftningen, eftersom hemtjänst inte är en form av ekonomiskt bistånd.

– Om man tänker klassiskt så är det socialbidrag, då är det fråga om ekonomiskt bistånd till en enskild person. Vi menar att här är det fråga om en insats, inte pengar, som ges till den behövande, säger hon.

Utöver de rättsliga invändningarna så gick advokaterna igenom sina klienters inställningar och pekade på vissa omständigheter i bevisningen som de menar talar till deras fördel. Genomgående är att alla huvudmännen förutom Jomes vd, lyfter fram omständigheter som visar att de har haft mindre inflytande i Jome än vad åklagarna påstår. Alla, inklusive vd:n, säger att de inte har märkt av några oegentligheter, men att om det har pågått så har de inte vetat om dem.

Den enda som erkänner något är en av de åtalade, en kvinna som jobbade med administration på Jomes kontor. Hon erkänner att hon har ringt runt brukare och anställda och instruerat dem hur de ska bete sig inför kommunens besök. Hon erkänner också att hon har upprättat daganteckningar i efterhand. Men hon tillbakavisar att hon har begått något brott.

– Hon bestrider ansvar. Det har skett på instruktioner från xx (Jomes vd, reds.anm). Hon har inte känt till att det varit avtalsbrott eller att kommunen fått en felaktig uppfattning av brukarnas behov. Hon har inte känt till att det varit fiktiva eller osanna dokument som hon upprättat, sade kvinnas advokat Bengt Hesselberg.

Nästa rättegångsdag är på tisdag. Då börjar förhören. Den första personen som ska höras är den kvinna som har erkänt vissa saker. Först om några veckor ska Jomes vd förhöras för första gången. Rättegången väntas pågå till juni 2016 och blir den längsta och dyraste någonsin.