Hit gick de sjukas försäkringspengar

Sommaren 2012 vaknade Veronica Lundgren mitt i natten av att sommarstugan stod i lågor. Hon hoppade från andra våningen för att klara sig, men fick 25-procentiga brännskador. När hon häller upp kaffe hemma vid köksbordet i Öjebyn utanför Piteå syns ärren på armarna tydligt. Hon har försökt jobba heltid, men armarna värker för mycket och blir trötta.

– Det känns ungefär som att man håller upp armarna hela tiden, som när man skruvar upp lampor, förklarar Veronica.

Hon är i dag sjukskriven på halvtid för depression och misstänks ha posttraumatiskt stressyndrom efter branden. Men för den resterande tiden nekas hon ersättning av Försäkringskassan som tycker att hon kan pröva ett annat jobb, i enlighet med de hårdare sjukreglerna. Nu får Veronica leva på sin man.

– Vi klarar oss. Men jag tänker på dem som är ensamstående.

När alliansregeringen 2008 skärpte kravet för att få ersättning från Försäkringskassan, minskade samtidigt utbetalningarna från den sjukförsäkring som många kommunanställda har genom kollektivavtalet.

Ersättningen, som sköts av försäkringsbolaget AFA Sjukförsäkring, betalas nämligen bara ut om du har rätt till sjukpenning. Därför står Veronica och andra kommunanställda inte bara utan pengar från staten. De går också miste om sjukpengarna de kan få via jobbet.

Pengarna som frös inne gjorde att AFA fick ett för stort överskott. AFA:s styrelse bestämde att pengarna skulle betalas tillbaka till arbetsgivarna – kommunerna.

Det är kommunerna som har betalat in till kollektivavtalets sjukförsäkring och fack och arbetsgivare är överens om att det är kommunernas pengar. Men runt om i landet höjdes fackliga röster för att det är de sjuka medarbetarnas pengar och därför borde komma personalen till del.

Piteå är en av många kommuner som lagt en mycket liten del på de anställda. Totalt 80 miljoner kronor fick kommunen de två år som det betalades tillbaka mest. Av dessa har en halv miljon gått till de anställda, genom kompetensutveckling av vårdpersonal. Samtidigt har 5,5 miljoner lagts på skidanläggningen Lindbäcksstadion inför SM 2016 och två miljoner på fotbollsstadion LF Arena.

– Jag reagerade själv på det där. Det gick ju inte tillbaka till personalen direkt, säger Erland Eriksson, sektionsordförande för Kommunal i Piteå.

Veronica Lundgren, som jobbat i Piteå kommun i 23 år, tycker att åtminstone en del av AFA-pengarna kunde ha lagts på personalen.

– Man ska vara lojal mot kommunen och sköta sitt jobb, men tillbaka då? säger Veronica.

Piteås ansvarige politiker, kommunalrådet Peter Roslund (S), anser inte att det är de sjukas pengar.

– Vi har betalat in för mycket pengar, nu fick vi igen det. Det har varit engångspengar som vi har använt till engångsinsatser. Vi sade att minst hälften skulle vara sådant som kom Pite­borna till del och har haft en tydlig social profil, men också gjort en del investeringar, säger Peter Roslund.

KA:s granskning visar att majoriteten av landets kommuner har låtit sjukpengarna gå in i kommunens kassa. För en del fattiga orter har det räddat kommunens ekonomi (se fotnot). Men även kommuner med bättre ekonomi har valt att låta pengarna gå in i budgeten och inte öronmärkt dem till personalsatsningar. Av de 214 kommuner som har svarat på enkäten är det bara en tiondel som har öronmärkt några pengar till personalen. Det vanligaste är någon form av kompetensutveckling. Totalt har personalen, i de kommuner som har svarat, fått ta del av tre procent – 322 miljoner – av de 12 miljarder som betalades ut 2012 och 2013.

Ett undantag är Linköping, som lagt nästan hela summan på personalen. 128 sjukmilj­oner har betalat framför allt kompetensutveckling, men också en fest för alla anställda.

Moderaten Christian Gustafsson, tidigare ordförande i kommunens personalutskott, var den som drev igenom beslutet.

– Jag tycker också att det är arbetsgivarens pengar eftersom de har betalat in dem. Men har vi en gång avsatt de här pengarna för att göra bra saker till våra medarbetare så tycker jag också att vi kan använda det till våra medarbetare.

Fotnot: 2012 var det 49 procent av kommunerna som gått back om det inte vore för AFA-pengarna. 2013 var siffran 37 procent)