Orkar din kropp till pension?

Hon släpper ut ett bullrigt skratt och rättar till sitt blågröna hårskydd. Vi sitter på chefens kontor i en vit korridor på Holbæk sygehus på västra Själland och på bordet mellan oss ligger ett diagram som visar svart på vitt hur en städare, eller rengöringsassistent som det heter på danska, som Betina använder sin kropp. Det är de preliminära resultaten av ett forskningsprojekt på det Nationale forskningscenter for arbetsmiljö i Köpenhamn. I fem dygn har sjukhusets städare haft små dosor fästa strax under nacken, på armen, på höften och på låret för att mäta deras rörelser. Och precis som i Betinas fall visade resultatet ofta en omvänd spegelbild. På jobbet var hon i rörelse 72 procent av tiden. Lika mycket var hon stilla när hon kom hem. Från klockan två till det att hon lägger sig vid tio, satt hon 71 procent av tiden.

– Jag har varit trött i flera år. När jag kom hem ville jag bara vila och äta något och sedan gå i säng, säger Betina Nymann.

Hennes arbetsuppgifter består bland annat av att två gånger per dag sortera de sjukhusanställdas vita arbetskläder i fack. Hon rengör också desinfektionsavdelningen där hon jobbar med golvmopp under bänkar. Kollegan Lene Larsen däremot, sitter hela dagen på en maskin som torkar golvet.

– Men det är heller inte bra. Jag fick mig en tankeställare när jag såg diagrammet, säger Lene som har problem med värk i ryggslutet.

Julie Lagersted-Olsen.

Beror smärtan på arbetet? Det hoppas forskarna ha svaret på när studien, som är ett samarbete med det danska facket F3, är klar om ett år.

– Det främsta syftet är att ta reda på sambandet mellan de rörelser de gör i arbetet och smärta i till exempel ländryggen, berättar doktoranden Julie Lagersted-Olsen.

För värk har de. 70 procent av rengöringsassistenterna svarade att de haft ont i ländryggen.

– Om vår studie visar att en viss ställning ger smärta i ryggen, kan man se om det går att förändra hur de arbetar. Vi har länge vetat att tunga lyft är dåligt, men vi vill ta fram fler exempel, säger Julie Lagersted-Olsen.

Julies forskarkollega Kristina Karstad Meyland håller på med en liknande studie i äldreomsorgen. Hon har inte kommit lika långt, men det står redan klart att rengöringsarbetare har ett fysiskt tyngre arbete än undersköterskor. I äldrevården utsätts de anställda däremot troligen för mer psykisk stress.

För att mäta den studerar forskarna hur ofta de anställda blir störda i sitt arbete, av en telefon eller ett larm. Och minst lika viktigt, hur de boende reagerar.

– Vi har sett fler negativa reaktioner än positiva från de äldre, säger Kristina Karstad Meyland.

Hälsokontrollerna visade att en stor del av de anställda väger för mycket.

– Det har varit tabu att prata om att många är i dålig kondition. Men här har vi en förklaring, jobbet gör dem för trötta för att träna, säger Julie Lagersted-Olsen.

Forskarna poängterar att de inte har gett några råd till de anställda om att de borde träna mer efter jobbet.

Kristina Karstad Meyland.

– För det vet vi faktiskt inte om de skulle må bra av. Staten uppmanar alla att träna för att må bättre. Men många i de här yrkena är så utslitna att de möjligtvis till och med kan bli sämre av det, säger Julie Lagersted-Olsen, som hoppas att deras forskning kan bidra till ny kunskap för att ta fram råd som också passar arbetaryrken.

För Betina Nymann och Lene Larsen i Holbæk, har projektet redan bidragit till att de har  förbättrat sina chanser till en kropp som håller. Inte för att arbetsgivaren har gjort deras jobb mindre slitsamt.

– Jag tror inte det går att göra något mer där, vi har de hjälpmedel som finns, säger Betina.

Att de mår bättre kan de tacka sig själva för. Betina Nymann har börjat äta nyttigare och börjat träna. Från att hon deltog i studien för knappt två år sedan, har hon tappat 41 kilo. Lene Larsen går på gym fyra dagar i veckan. Belöningen är mer energi och mindre smärta.

– Jag tar inga tabletter längre, säger Betina Nymann.

I Danmark varierar pensionsåldern. Lene och Betina kan sluta jobba först vid 67.

Kommer ni orka så länge?

– Det vet vi inte, säger Lene.

– Det måste vi, säger Betina.