I fjol gjorde Kommunalarbetaren ett besök på Voxnadalens gymnasium i Ovanåkers kommun i Hälsingland. Vi valde att resa just dit eftersom Ovanåker var den kommun i landet där det var mest populärt att söka till barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Efter att ha utbildat sig på barn- och fritidsprogrammet kan studenterna kalla sig barnskötare.

Men när vi nu, ett och ett halvt år senare, har undersökt vad studenterna gör i dag visar det sig att bara tre av dem verkligen jobbar inom förskolan. Och ingen av dessa har fast jobb.

– Det är svårt för de kräver ganska mycket erfarenhet och de kräver också att man har egen bil och körkort. Jag har körkort, men inte bil, berättar Talifa Arshidinova, en av de tre som jobbar inom barnomsorgen.

Talifa jobbar som timvikarie och får hoppa in när någon annan är sjuk eller på semester.

– Så man vet inte om man kommer att jobba i morgon eller inte.

När hon inte arbetar pluggar hon så att hon kan söka till högskolan och läsa till förskollärare. För hon tycker om att jobba med barn.

– Man får träffa små barn som är olika och har olika personlighet. Vi tror att alla barn är lika, men det är inte så.

Hon gillade gymnasieutbildningen på Voxnadalen.

– Man fick praktik och erfarenhet av att jobba, det var spännande. Jag är ändå ganska nöjd med hur det har blivit.

Anna Olsson.

Utöver de tre som jobbar i barnomsorgen studerar ytterligare två av studenterna till förskollärare. En av dem är Anna Olsson, som läser på Mälardalens högskola.

– Det är roligt att läsa till förskollärare och det var jättekul att göra praktik. Jag är klar lärare om två år. Det är väl också praktiken på gymnasiet som man har haft nytta av.

Bara två i hela klassen har fått fasta jobb och då inte inom barnomsorgen.

Nyligen kom LO med en rapport som bekräftar bilden, också på riksplanet. Ett år efter studenten från barn- och fritidsprogrammet hade bara 22 procent fått en etablerad ställning på arbetsmarknaden.