Plommon- och baconspäckad fläskkarré med rödvinssky, rostade rotsaker på ekplanka, skaldjurssoppa, gratinerade paprikor med röror. Det låter kanske inte som traditionell skolmat, men är vad som serveras i matsalen på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås en fredag i slutet på september.

– Vi vill få dem att äta mer grönsaker och ekologiskt och närproducerat. Halvfabrikat är bannlysta här och vi försöker ha så lite som möjligt färdigt i förtid. Tanken är att det ska vara som en riktig lunchrestaurang, säger kocken Jens Aineskog medan han rör i soppan.

När Jens började i april var köket redan med i projektet Framtidens mat. Det är en satsning just på ekologiskt, närproducerat och mer grönsaker.  Förut lagades ingen mat på plats. Jens kollega Ida Jansson var den som drog i gång Framtidens mat i köket när hon började ett år tidigare. I dag arbetar de två tillsammans för att Rudbeckianskas skolrestaurang ska vara så bra som möjligt.

– Tänket att det ska vara så likt en vanlig restaurang som möjligt har jag alltid haft, just för att målgruppen vi har är ganska kritisk och för att vi ligger så nära stan. Men det var när Jens började som vi kunde sätta i gång och få det gjort, säger Ida Jansson.

Den här månaden ansvarar hon för den vegetariska maten och står och klickar i röror i paprikahalvor som ska grillas i ugnen. Det är någon timme kvar till lunch.

– Här får man jobba nästan med blodsmak i munnen, vi kör ända in i kaklet från klockan sju till ett. Den här matlagningen kräver väldigt mycket arbete, jämfört med om man har maten klar till 9 och bara plockar ut den ur värmeskåp när det är dags för lunch, säger Jens.

Det är Jens och Ida som ansvarar för planering och inköp – men de har inte mer pengar att röra sig med än skolkök som arbetar mer traditionellt. Tricket är att de har skurit ner   köttet och att de vissa dagar gör billigare maträtter.

Från öppningen mot matsalen, där Jens står och skär upp köttet, ser man ut över ett av de två bufféborden där maten serveras. Bland salladsskålarna står tända ljus och två glaskupor där visningstallrikarna står – en med dagens vegetariska rätt och en med den ickevegetariska.

– En del tycker att maten ser lite tråkig ut när den ligger i blecket, så då lägger vi alltid upp på en tallrik så som vi har tänkt oss, så att man kan se hur det ser ut på tallriken, berättar Jens.

Han och Ida har satsat på att tona ner känslan av skolmatsal. Diskbackarna döljs bakom vitmålade träpallar och på hyllor på väggarna står prydnadssaker.

– Det har vi inte fått extra anslag för, utan det är sådant som jag och Ida har tagit hemifrån. Den där är min till exempel, säger Jens och pekar på en träbyrå i samma stil som träpallarna.

Det blir dags för lunch och tempot skruvas upp rejält när eleverna strömmar in i matsalen och bufféborden ständigt måste fyllas på. De som ska ha specialkost kommer fram till luckan och får den serverad direkt på tallriken. En tjej säger att hon har längtat efter den här maten hela veckan och en kille erkänner att rödvinsskyn faktiskt var god.

– Jag sa ju det! säger Jens och skrattar.

Sedan projektet inleddes har ätandet i matsalen ökat – från 700 till 900 portioner om dagen. Kockarna satsar också på att ha temadagar. Senare i höst blir det en skördemarknad på skolgården med grillning och lokala producenter som får visa upp sig.

För Jens är satsningen på maten ett sätt att öka yrkets status.

– Det ska bli ett bra rykte, att man börjar prata om att skolköken är minst lika bra som restaurangköken. Det handlar också om att trivas på jobbet, att känna att man är stolt över sin arbetsplats och att det är roligt att gå till jobbet. Och vi har jättebra stämning här och skrattar jättemycket ihop.

ID. Jens Aineskog

Ålder: 39 år.
Bor: Björksta mellan Västerås och Enköping.
Yrke: Kock på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås.

ID. Ida Jansson

Ålder: 25 år.
Bor: Västerås.
Yrke: Kock på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås.

Så jobbar de

Så här jobbar skolköket på Rudbeckianska gymnasiet för att få mer restaurangkänsla:

  • Så lite som möjligt görs i ordning i förväg och maten lagas också under lunchen. På så sätt håller den sig fräsch och svinnet blir mindre.
  • Matsalen har pyntats, belysningen är nedtonad, det sitter möbeltassar på alla stolar och musik spelas på låg volym.
  • Halvfabrikat används inte utan råvarorna ska hålla hög klass och i så stor utsträckning som möjligt vara ekologiska och närproducerade.
  • Den öppna köksluckan gör att eleverna kan se in i köket och prata med personalen.